De gamla godingarna får Miss Li:s trallande att lyfta

Tyskar som gungar i takt till musik är inget ovanligt. Men trots att Linda "Miss Li" Carlsson inleder spelningen på Docks med två av sina hits (Stupid Girl och Dancing the Whole Way Home) blir det ingen vidare rörelse i publiken.

Festivalbesökarna vinglar lite på stället och tittar blygt på varandra. "Ska vi dansa till det här eller?", ser de ut att tänka.

Miss Li och hennes band är annars lika energiska och samspelta som vanligt, men det dröjer ända till de sista låtarna innan det smittar av sig på publiken.

Precis som brukligt är det mycket tralalallande men det biter inte innan gitarristen och vapendragaren Sonny Boy Gustafsson tillåts briljera i slutet av Gotta Leave My Troubles Behind.

Det fortsätter i gamla Oh Boy och Miss Li har till slut fått Docks att vakna.

Jag fick inför spelningen frågan av en amerikansk journalist om Miss Li:s senaste album "floppade" i Sverige. Det är ett starkt ord, men det är de gamla "trall-låtarna" som än så länge är hennes grej. Det är symptomatiskt att konserten avslutas med Ba Ba Ba.

VIKTOR ADOLFSSON