Deportees lockade tillbaka solen.
Trots en tveksam inledning av Deportees skiner de och publiken upp i takt med att solen tar sig igenom de tjocka regnmolnen i slutet av spelningen.
Det är ett fåtal ungdomar som står framför scenen när det kritikerrosade bandet kliver upp. Resten av publiken verkar mest vara där för att fördriva tiden. Inledningen är något slätstruken och låtarna okända för majoriteten av publiken. Det är svårt att läsa av bandet, är de här för att de måste eller för att de vill? Det känns som en eld som inte riktigt vill tändas och spraka loss.
Bandets sångare Peder Stenberg är den som får dra hela lasset. Han bjuder på sig själv och hyllar publiken för att de tagit sig dit, något som får respons direkt. Det tar ett tag innan resten av bandet vaknar till liv och når samma nivå som Peder.
Det är under låten Islands & Shores, vilken bandet beskriver som en perfekt beskrivning av den nutida människan, som publiken inser att det är ett framgångsrikt band som står på scen. Den lilla skaran som står kvar får betalt för sin trofasthet och bandet skiner upp i takt med solen de sista 20 minuterna.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.