När
Festival24 träffar Amanda har hon precis avslutat sin spelning på Emmabodas största scen. Trots tropisk hetta och en del tekniskt strul, verkar hon nöjd och belåten med spelningen. För en månad sedan spelade hon för första gången på Sveriges största festival, Peace & Love.
- Peace & Love var speciellt för att det var min allra första spelning på festival och för jag inte visste riktigt vad jag skulle förvänta mig. Det var så kul att se att det var fullsatt i inomhusscenen där jag uppträdde. Dagens spelning här på Emmaboda var också kul men jag föredrar faktiskt att spela inomhus. Det känns som att allt det tekniska är lättare att hantera inomhus. Ljudet blir dessutom bättre.
Hur skulle du beskriva ditt sound?
- Det är svårt att förklara med ord men det är rätt melankolisk musik. Musik som båda unga och gamla kan relatera till.
Nyhetsbyrån TT jämförde dig med Kate Bush efter ditt skivsläpp, hur reagerade du då? Har du någon förebild inom musiken?
- Jag blev verkligen paff när de jämförde mig med henne eftersom jag knappt visste vem hon var. Givetvis är det kul att bli jämförd med duktiga artister men jag har ingen förebild.
Är det egentligen kul att bli hyllad av stora kritiker så här tidigt i karriären eller får man snarare prestationsångest av det?
- Både och. I början blev jag chockad när jag fick höra att jag t.ex är ett nytt stjärnskott, och tog därför inte till mig det, men när jag väl smälte allt fick jag prestationsångest. Det viktigaste är att inte tänka för mycket och fortsätta ha fötterna på jorden.
Du har inte ens hunnit fira ett år sedan skivsläppet men åker redan på utomlandsturnéer. Går det för fort eller gillar du tempot?
- Jag älskar utlandsspelningar! Det är nog för att jag redan som barn reste mycket med familjen. Första utlandsspelningen var i London förra året i november. Det var hur kul som helst att de ville ha dit mig.
Vad tror du att du gör om tio år?
- Det är så svårt att veta. Drömmen är ju att skriva egna låtar och fortsätta sjunga. Det kanske blir något helt annat för den här branschen förändras så fort.
Är det svårare än man tror att skriva egna låtar?
- Ja, jag tycker det. Det är en lång process och det är inte alltid man är säker på vad man vill få fram. Låtarna som jag har på skivan känns som mina för att jag har jobbat så pass länge med dem och har kunnat förändra lite hur jag vill, men visst, drömmen är att skriva helt egna låtar.
Om du skulle välja en favoritlåt från skivan, vilken hade du valt?
- Oj… det är som att välja mellan sina barn, haha! Eftersom pianospelandet är väldigt mycket "jag", tror jag att jag säger Skinnaviksberget. Den är speciell.
Inte för att ta ut kylan i förskott, men hur ser hösten ut?
- Väldigt hektisk! Jag ska försöka hinna med både skolan och utlandsspelningar. Det kommer mest bli i Tyskland eftersom jag har skivsläpp där i slutet av augusti. Det kommer bli jättekul!
