Varför har vi skottår, hur ofta är det skottår och när är skottdagen? Nyheter24 reder ut allt du kan tänkas vilja veta om fenomenet och har dessutom sammanställt en lista på när skottåret infallit – från år 1900 och framåt.
Ett skottår är ett år som är en dag längre än vad ett år vanligtvis är, enligt Nationalencyklopedin. Årets extra dag brukar hamna i slutet av februari.
Svenska Yle rapporterar att skottåret inträffar en gång var fjärde år. När kalendern byter århundrade måste årtalet gå att dela med fyra för att räknas som ett skottår. Ett exempel på detta är år 2000, som var ett skottår.
Skottåret finns enligt Svenska Yle för att hålla kalenderåret i linje med det astronomiska året. Ett årstidsår är nämligen inte exakt 365 dagar, utan istället 365,2421875 dygn långt. Detta innebär att vi inte kan räkna med exakt 365 dagar i kalendern varje år. Genom att addera en extra dag i kalendern var fjärde år följer kalendern alltså årstiderna korrekt.
Ordet skott betyder "någonting som skjutits in". Skottår betyder därmed "året som skjutits in.", enligt Institutionen för språk och folkminnen.
Ja, det är skottår 2024. I februari 2024 kommer en extra dag adderas innan månaden mars tar över. I stället för 28 dagar har månaden alltså 29 dagar.
Skottdagen 2024 infaller den 28 februari.
Eftersom det är skottår var fjärde år och det är skottår 2024 innebär det att nästa skottår infaller år 2028.
Skottåret infaller var fjärde år. Här är tidigare år då det varit skottår:
Ett vanligt år har 365 dagar.
Ett skottår brukar ha 366 dagar.
Skottår heter "leap year" på engelska.
På skottdagen är det faktist ingen som har namnsdag. Tidigare inföll skottdagen 24 februari, vilket innebar att namnsdagarna försköts med en dag i kalendern under skottåret. År 2000 tog man bort den regeln och valde att sätta skottdagen den 29 februari istället, skriver Institutionen för språk och folkminnen.
Historiskt har skottdagen associerats med kvinnliga frierier och romantik, enligt Institutionen för språk och folkminnen. Idén om de ombytta rollerna sägs ha sin början redan under 400-talets Irland, men det befästes ordentligt i samhället hos den borgliga befolkningen i England under 1800-talet.
I Sverige har skottdagen beskrivits som "upp- och nervända dagen". Under 1900-talets början anordnades bland annat skottårsbaler dit ogifta kvinnor bjöd ogifta män.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.