Under de senaste decennierna har det mediala fenomenet "missing white woman syndrome" uppmärksammats allt mer. Men vad innebär termen egentligen, och i samband med vilka försvinnanden har det aktualiserats?
Termen white woman syndrome, eller försvunnen vit kvinna-syndromet, definieras av forskare inom media- och kommunikation som fenomenet då nyhetsmedier rapporterar på ett omfattande sätt om försvunna vita, normativt attraktiva, kvinnor från medel- eller överklassen.
Detta medan media rapporterar betydligt mindre om försvunna kvinnor med ursprung i etniska minoriteter, som kommer från mer utsatta socioekonomiska grupper.
En amerikansk studie pekar på fem villkor, eller faktorer, som måste uppfyllas för att media med stor sannolikhet ska rapportera om en försvunnen person:
Genom åren har media, i synnerhet i USA, anklagats för att lida av missing white woman syndrome i relation till flera fall då kvinnor försvunnit:
Samtidigt har andra, snarlika fall, inte blivit lika uppmärksammade av media. Exempel på sådana försvinnanden, med icke-vita kvinnor, är fallen med Tamika Huston, Evelyn Fernandez och Jehessye Shockley.
Även i Sverige har det blossat upp diskussioner om hur man rapporterar kring försvunna vita respektive icke-vita kvinnor.
Då bland annat i relation till fallet med den 12-åriga flicka som försvann i Linköping i början av 2021, och som hittades nio månader senare.