Hur är det att vara en ung, svart kvinna i dagens Sverige? Steffi Aluoch guidar oss #iminoritet.
PROFILEN. Steffi Aluoch, 21, från Stockholm, ger oss en bild av hur det är att vara en svart kvinna i dagens Sverige.
– Att vara svart innebär att bli tillsatt föreställningar och fördomar utom ens kontroll enbart baserat på hudfärg. Att alltid ses som svart först och sedan som människa, säger Steffi.
När förstod du att du var svart och att du "stack ut"?
– Jag måste ha varit runt sex år gammal. Det stod några flickor i min ålder och lekte och jag frågade om jag fick vara med och leka. De diskuterade för att sedan svara nej. När jag frågade varför svarade en av tjejerna: "För att du ser konstig ut". Det är mitt tydligaste minne av att vara "annorlunda".
Har du stött på några problem just för att du är svart?
– Oj, var ska jag börja! Den största problematiken med att vara svart för mig är att som kvinna alltid sexualiseras och exotifieras. I somras hade jag riktigt långa flätor och gång på gång var jag med om att folk tog och kände på det. Vid ett tillfälle kom en kvinna gåendes och gav en komplimang för mitt hår. Jag stannade till för att artigt tacka när hennes hand i samma veva tog sig in i mitt hår och smekte det mellan sina fingrar. Hur absurt hade det inte varit om jag stoppat en vit främmande kvinna för att sedan smeka hennes hår.
– Sen har vi det eviga sexualiserandet. Jag kan ens räkna antalet gånger som män har slängt ut sig meningar som: "Har aldrig legat med en svart kvinna förut, skulle gärna vilja prova" och: "Hört att ni svarta tjejer är vilda i sängen" och så vidare. Jag kan tycka att jag borde bli bemött som en människa och inte som ett exotiskt djur.
– Återigen – omvärldens konstanta påminnelse av hur annorlunda jag är. Att ständigt vara svart först och individ och människa sen kan bli tröttsamt under en hel livstid. Speciellt när det sker i en stad som man ser som hemma och inte i något främmande land där man aldrig sett en svart förut.
Tycker du att diskrimineringen är tydlig och synlig mot svarta?
– Jag tror att om du frågar mig och en svart man om diskrimineringen så får du nog väldigt olika svar. Men det är mest tydligt i medier. Vi får enbart tala när vi för vår talan i egenskap av svart – men annars syns vi knappt alls.
– Förutom i i det politiskt korrekta reklamerna som ser till att ha en svart person – oftast en ljushyad i bakgrunden – eller låta svartas synas enbart i representation av stereotyper. Detta upprätthåller normer och speglar inte det verkliga samhället jag lever i när jag går runt på stan.
Vad är okej och vad är inte okej att säga om dig och till dig som svart?
– Svart och rasifierad är de ord jag refererar till när jag pratar om mig och andra svarta. Mörkhyad har jag svårt för då alla som identifierar sig som svarta inte nödvändigtvis har mörk hy. Sen är det nolltolerans för N-ordet oavsett om du är svart eller vit. Jag vill inte benämnas som det under några omständigheter.
Vad är du trött på att få höra?
– Får du afro mellan benen? Kan du prata klickspråket? Du pratar så bra svenska, är du adopterad? Kan du bli solbränd? Vilken färg har dina bröstvårtor? Är det där ditt riktiga hår? Är det sant att alla svarta älskar melon och kyckling?
– Men du är inte svart på riktigt. Du är som en kokosnöt/oreo. Svart på utsidan men vit inuti – har hört den här mer gånger än jag kan räkna till. Är det sant att alla svarta snubbar har stora kukar? Åh kan inte du föda mulattbarn åt mig? Aldrig legat med en svart tjej, skulle vilja prova. Men det finns faktiskt rasism mot vita också. Jag har en svart kompis som inte alls tycker som du.
Hur tycker du att partierna kan jobba mot diskriminering och hatbrott?
– Allra viktigast är att införa historia och kunskap inom ämnet rasism. En obligatorisk del i utbildningen. Jag har hört om förintelsen under min skolgång år efter år. Ändå pratar vi inte om svart historia och kolonialismen när det bor och har bott svarta ett antal generationer tillbaka nu.
– Vi måste vara ärliga om hur N-ordet kom att vara en del av den svenska vokabulären. Är svenskar bara hemska rasister som inte känner någon empati eller medmänsklighet eller handlar det om brist på kunskap? Det handlar om att skapa medvetenhet om ordet ras och rasism – vad detta innebär och hur detta utspelar sig i samhället – och vad vi kan göra för att återställa samhällets bild av svarta.
– Vi måste prata om svarta som författare, konstnärer, historiska personer, uppfinnare. Låt eleverna engagera sig i att se en annan verklighet än den vita historien och den vita författaren och se att svarta inte är en underlägsen ras utan har tyvärr bara blivit osynliggjorda i allt det som vita hyllas för.
– Vi måste prata om varför Afrika är fattigt och vem som är ansvarig. Svenskar måste våga möta sanningen om att deras privilegier upprätthålls av en maktstruktur. Endast då kan vi börja förändra. När alla korten ligger på bordet!
---
LÄS MER OM #IMINORITET:
– Nyheter24:s artikelserie #iminoritet ska inför riksdagsvalet belysa hatet och diskrimineringen som drabbar minoritetsgrupper.
– Fungera som en guide för alla de som vet mindre om gruppen och för alla som vill veta mer.
– Naturligtvis är inte våra utvalda personer representativa för hela gruppen – de ger oss bara sin egna fördjupande och personliga bild.
Känner du nu i efterhand att vi inte har lyft en grupp?
Hör av dig till Magda på: magda.omerspahic@nyheter24.se.
