Hunger Games 3: Mockingjay - del 1: ''Jag måste se sista delen efter det här''

Efter det nervkittlande avslutet på ”Hunger Games: Catching Fire” kastas vi nu tillbaka in i det tydligt mer dystopiska Panem. Drömmen om ett bättre samhälle, fritt från huvudstaden Capitols järngrepp, är starkare än aldrig förr och revolutionen ligger och darrar i luften. För Katniss Everdeen (Jennifer Lawrence) är det svårt att ställa om sig till den nya miljön. Samtidigt som hon försöker smälta den omskakande 75:e omgången av Hungerspelen så är Peeta (Josh Hutcherson) fast i huvudstaden under President Snows (Donald Sutherland) vakande öga och hennes tidigare distrikt är förstört och ödelagt. Men kampen fortsätter i distrikt 13, ett distrikt som man tidigare trott var utplånat, med President Coin (Julianne More) och Plutarch Heavensbee (Philip Seymore Hoffman) i spetsen. Tillsammans med såväl nya som gamla kamrater tar Katniss upp kampen mot huvudstaden och finner sig själv som ledare och symbol för upproret som ska komma att avgöra Panems framtid.

"Till er som varit skeptiska"

Jag ska börja med att vända mig till alla som varit skeptiska till denna film och meddela att nej, Katniss och Peeta ska inte in i något nytt Hungerspel. Ni kan vara lugna. Denna film tar faktiskt en helt ny vändning från de tidigare två filmerna. Här syns tidigt den påtagligt dystopiska vinkeln som präglar filmen och det är snarare politiken som får stå i fokus. För även om hoppet och revolutionsdrömmen är stark i distrikt 13, så är det fortfarande ett land i spillror som vi får bevittna. Det är städer i ruiner och oskyldiga som mördas, samtidigt som en revolution planeras för fullt.

Francis Lawrence lägger därför på ett snyggt sätt mycket vikt vid just känslorna, vilket balanserar det politiska spelet. Långa scener med en tårögd Katniss tillsammans med vackert dov musik i bakgrunden. Ständigt påminns vi om vikten att kämpa för det man tror på. Och Katniss, som blir såväl invånarna i Panems som publikens hjältinna, fungerar som allas enade röst i kampen. Jag tycker väldigt mycket om Katniss som huvudkaraktär. Hon är komplex med såväl starka som svaga sidor, och givetvis gestaltas hon av den ständigt strålande Jennifer Lawrence. Filmen är i övrigt väldigt snyggt filmad, och såväl musik som de övriga skådespelarna levererar. Men tyvärr finns det något oundvikligt som ligger och skaver filmen igenom.

"Lite trailer-känsla"

Detta är, som titeln avslöjar, del ett av de två filmer som tillsammans ska utgöra den avslutande boken i Suzanne Collins trilogi. Många scener är därför väldigt utdragna och det generella tempot i filmen är aningen långsamt vilket jag tror är en effekt av att den sista boken delats upp i just två delar. Detta format har visat sig bli mer och mer vanligt, och jag ser inte nödvändigtvis något negativt med den strukturen. Ofta finns det mycket information som utesluts när böcker filmatiseras och i dessa fall kan lösningen att bryta upp en film i två delar gynna berättelsen som helhet. Men det som då ofta händer, och som är tydligt i "Mockingjay part 1", är "trailer-känslan" som jag brukar kalla det. Filmen fungerar nästan enbart som en upptrappning inför avslutet. Här gäller det att verkligen höja intresset och få publiken övertygad om att de inte får missa den avslutande delen. 

Detta gör att "Mockingjay part 1" blir lite väl långsam vid vissa delar. Få actionscener och snarare fokus på känslorna. Jag som tittare ska bli berörd och givetvis gå ut ur salongen med en övertygelse om att jag måste ha mer. Det blir helt enkelt en väldigt lång trailer som förbereder mig för uppgörelsen som kommer i den avslutande filmen.

"Mockingjay – del 1 levererar"

Nu kan det låta som att jag är kritisk till filmen som helhet, vilket jag inte alls är. Förvisso blir det segt och jag ser alldeles för tydligt vad syftet med filmen är. Men sanningen är att "Mockingjay part 1" gör sitt jobb väldigt väl. Den är snyggt gjord, levererar scener som berör och har intressanta karaktärer som jag vill följa. Efter att ha sett ”Mockingjay part 1” vill jag inte bara se den avslutande delen, det har blivit ett måste. För alla som eventuellt tvekar till att se den tredje Hunger Games-filmen så rekommenderar jag er att ge den en chans. Sen kanske vi kan diskutera filmen när vi möts i biosalongen 2015 i väntan på att få se ”Mockingjay part 2”.

Skriven av: Elina Hansi för Filmtipset.

Se trailern här: