Plura: "Blir förbannad på borgarnas privatiseringar"

SÖDERTÄLJE. Vi träffas på ett hotell i centrala Södertälje. Jag och en av Sveriges kanske mest folkkära människor. 

– Vem hade kunnat tro det för fem år sedan, säger Per "Plura" Jonsson, 61, när vi slår oss ner i en soffa i en avskild del av hotellet.

"Min kuk var lika stor som Empire State Building"

Allt började 2007 när Plura släppte singeln "Fulla för kärlekens skull" och startade "Svart blogg" inför kommande skivan med samma namn. Kokainbekännelser, inlägg som "Samtal med en död fotograf" och formuleringar som "min kuk var lika stor som Empire State Building och ta mig tusan lika hård" tog Plura till toppen igen.

Sedan har han öst på med skivor, kokainskandal, fotboja, "Pluras kök", magchock och samhällstjänst på en fiskaffär i Stockholm.

– Det var mitt första riktiga jobb sedan runt 1979 när vi började leva på musiken. Det är något jag har kunnat sakna, att ha ett mer normalt jobb och inte åka bil i sju timmar för att sedan hänga på ett hotell varje dag.

"Känns skönt att vi blivit så populära"

Efter ett långt speluppehåll är Eldkvarn återigen ute på vägarna. Publiken är större än någonsin och rymmer allt från "dagisbarn till 80-åringar". Många unga känner igen Plura mer på grund av teve än från musiken, men det är inget som bekymrar honom.

– Nja, jag förstår vad du menar, men jag har haft min dos av mystik. Jag har seglat under Eldkvarns stjärna hela livet och det har varit det viktigaste. Nu känns det mest skönt att vi blivit så populära och säljer så bra, att man får lite utdelning. 

Hur rik är du?

– Jag har en del pengar, det har jag. Men det är en sak att ha dem på banken och en annan att få ner dem i min plånbok. Företaget är ju rikt men jag är inte det. Jag skulle ju kunna ta ut en jättehög vinst, men då blir de som sköter ekonomin vansinniga. "Du kan väl för fan inte ta ut så här mycket i lön, är du inte klok?!".

Plura har gått från att skriva tre minuter långa proggbitar till att bli mer reflekterande och djupsinnig. Men det har så gott som alltid handlat om hans liv och kärlek, samhällskritiska låtar har han lämnat åt "dem som har talang för det".  Han öppnar dock för att det kan komma åtminstone några låtar i stil med de Ulf Lundell nyligen släppte på plattan "Rent förbannat".

– Jag kan verkligen bli förbannad på privatiseringen av skolor och dagis och att hyresrätter försvinner. Det är en slags nedmontering. Jag menar, ett samhälle är inget samhälle värt namnet om inte medborgarna bryr sig om varandra och ser till att de sämst ställda får det bättre. Det har blivit fel sedan borgarna tog över, säger Plura, och fortsätter:

– Jag har försökt skriva samhällskritiskt några gånger men det blir helt enkelt inte bra, det kanske kommer nästa gång eller om fem år, säger Plura.

Nästa gång är i januari då han går in i en två månader lång låtskrivarperiod. Ett arbete som blir svårare och svårare.

– Jag har inga planer. Det blir som en överraskning, på gott och ont. Orden kommer inte lika lätt som förr, men det känns som att det kommer gå vägen till slut.

Jag var nyligen på en efterfest där en person lyssnade på Man över bord och önskade att du blev dumpad. Kan du förstå vad han menade?

– Det där är någonting jag alltid har brottatsmed. Det är lättare att skriva när man råkat ut för någonting, att man harblivit dumpad. Att skriva att man är kär och att man älskar någon är ointressant. Jag har gjort några sådana låtar som "Jag älskar dig", men jag tänker bara "okej, so what?".

"Hade ingen aning om hur jag skulle hantera det"

På 80-talet slog Eldkvarn igenom stort. Plura var i sitt livs form textmässigt, men levde ett minst sagt dekadent liv. När han skulle spela i Köping tog han en taxi direkt från en fest på Café Opera, sänkte en whiskyflaska på vägen dit, lät taxin vänta utanför, uppträdde och åkte till Café Opera igen.

– Den där balansen har varit ett ständigt dilemma i mitt liv. På 90-talet stadgade jag mig och tog körkort, köpte sommarställe, köpte möbler, bostadsrätt och gick på dagis och bildade föräldrakooperativ. Jag satt i parken och gungade med de andra föräldrarna och hade ingen aning hur jag skulle hantera det. Jag hade inget att skriva om. Vi släppte några plattor, men de blev kanske inte så lyckade.

Har det varit lockande att förstöra för dig själv?

– Förr kunde det vara så, man visste att "det här går åt helvete, men det kommer att bli en jävligt bra låt". 

Intervjutiden går mot sitt slut. Plura frågar mig om något bra matställe eftersom jag vuxit upp i staden. "Kebabrullen där borta är magisk", säger jag. 

– Det är taget, säger Plura och tänder en cigarett innan han sneddar över gatan.