Influencers "tar avstånd från retuschering" – allt jag ser är lögner

Under torsdagen publicerades en debattartikel i Aftonbladet vid namn ”Nu slutar vi retuschera bilderna på oss själva”. Den är signerad Bianca Kronlöf, Felicia Bergström, Imane Asry, Linda-Marie Nilsson, Nicole Falciani och Tone Sekelius – sex profiler kända från sociala medier och tv. 

I artikeln förklaras ”rådande skönhetsideal som ouppnåeliga”, vilket man härmed vill använda sina inflytelserika plattformar till att förändra. Hur? Genom att sluta retuschera sina bilder. Eller ja, oftast i alla fall. 

Narrativet är detsamma som när jag var liten

"Vissa av oss har redan tidigare valt den här vägen, men nu väljer vi att göra det till ett offentligt ställningstagande: Från och med i dag slutar vi retuschera våra bilder på ett sådant sätt att det bidrar till orealistiska skönhetsideal och kroppshets", står det i debattartikeln.

Jag kan först och främst inte riktigt förstå hur något så extremt rimligt, kanske det enda rimliga valet som influencer i frågan om retuschering, ska målas upp som heroiskt. Jag är väl medveten om att många influencers och offentliga personer retuscherar sina bilder, ofta mer än vi tror. Men ribban är så sjukt låg om man vill applåderas för ett beslut som borde vara uppenbart att ta.

Narrativet i debattartikeln, att "till och med supermodeller retuscheras", är dessutom detsamma som när jag var liten. Det har tappat sin slagkraftiga effekt med åren, och likaså har konstaterandet att "unga minsann påverkas av vad de ser i sociala medier".

Vips, så var det löftet borta

Men inte nog med det. Bara några rader ner i den här modiga och ställningstagande kampanjen kastar man ut en brasklapp:

"Skulle vi i undantagsfall trots allt publicera en bild där vårt utseende retuscherats lovar vi att tydligt märka ut det genom att informera om vad som har retuscherats."

Vips, så var det löftet borta. 

Varför kan man inte ens lova att hålla löftet själv?

Nu kanske jag upplevs som ett negativt troll som väljer att kritisera ett initiativ som har för avsikt att mena väl och förändra en toxic bransch. 

Men avsikterna bakom ett välgörande initiativ tappar snabbt sin trovärdighet när man gör det till en kampanj, ser till att den blir ordentligt exponerad i media och frontar den med sig själv och det egna varumärket. 

Varför talar man till allmänheten och inte sina kollegor, om målet är att just att förändra beteendet hos just influencers? Och varför kan man inte ens lova att hålla löftet själv?