Ett musikens hus öppnades aldrig, ett annat lades ned och minst ett till hotas av nedläggning. Neddragningarna i anslagen till studieförbunden har nu börjat drabba svenskt musikliv. Det är en kulturskymning, säger Magnus Pejlert på Sensus.
Redan under det första året med minskade anslag till studieförbunden märks effekterna i Musiksverige. Malmö skulle ha fått ett nytt kulturhus med replokaler, studior och instrumentverkstad. I stället tvingades hela Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet lägga ned verksamheten till följd av regeringens minskade anslag – och då blev det heller inget nytt kulturhus i Malmö.
— Efter att ha letat i flera år hade vi äntligen hittat en bra lokal. Men nu kommer det inte att öppna på det sätt som var tänkt. Det är klart att det är ett stort avbräck för alla som hoppats och engagerat sig, säger Kulturens förbundsordförande Åsa Kratz.
Just nu försvinner replokaler och andra viktiga mötesplatser för musiklivet runt om i landet. I våras tog ABF Umeåregionen beslutet att lägga ned Musikhuset på Umedalen, en av Umeås största och äldsta replokaler. I Luleå räddades Musikhuset först efter att fem studieförbund fått gemensamt bidrag från Luleå kommun.
Nedläggningshotat är också Musikhuset i Landskrona. Det drivs av studieförbundet Sensus som redan fått stänga kontor på olika platser i landet, berättar Magnus Pejlert, musikansvarig hos Sensus.
— Det här är bara första varvet. Vi kommer behöva fortsätta skära ner. Det är en korttänkt budget, en kulturskymning. Den infrastruktur inom musiken som vi och andra studieförbund byggt upp under en lång tid, raseras nu väldigt snabbt.
Han menar att det är en demokratisk fråga att kunna ha tillgång till replokaler runt om i landet.
— Det ska inte vara så att bara de som har föräldrar som har råd att bygga om garaget kan bilda band. Då riskerar musik att bli som hockey: bara medel- och överklass har råd.
På sikt hotas Sveriges musikliv i stort, enligt Joppe Pihlgren som är verksamhetsledare för branschorganisationen Svensk Live:
— Studieförbunden har varit en delfaktor i den mylla där framgångsrika artister, managers, agentbolag och konsertarrangörer kunnat växa och på så sätt bidragit till det lukrativa svenska musikundret, säger han.
Han beräknar att de besparingar som regeringen nu genomför utgör cirka 0,4 promille av statsbudgeten.
— Det är ingenting. Ett dumsnålt sparande som hotar studieförbundens och det breda musiklivets överlevnad.
I en serie artiklar gör vi nedslag bland kulturinstitutioner och kulturutövare vars verksamhet hotas av ansträngd ekonomi.
Förutsättningarna:
Pandemibidragen som många kulturinstitutioner fick under pandemin, har upphört.
I den ekonomiska krisens spår har flera kulturaktörer drabbats av höjda hyror.
Kulturbudgeten 2023 innebar slopade, minskade eller stillastående bidrag för flera kulturaktörer.
Från politiskt håll har diskussioner förts om ökad privat finansiering av kultur, vilket har lett till debatter om kulturens roll och funktion – som egenvärde i sig eller som motor för tillväxt.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.