Nyheter24
Annons

Arkeolog om Gaza i ruiner: Hjälp oss

Publicerad: 6 feb. 2025, kl. 08:10
Skräp och bråte från sprängda hus täcker nu världsarvet Sankt Hilarion-klostret från 300-talet i Tell Umm Amer och mycket av den känsliga mosaiken har gått sönder. Foto: Fadel Al-Utol

Den palestinske arkeologen Fadel Al-Utol har ägnat sitt liv åt att ta hand om Gazas kulturarv. Nu har det mesta bombats sönder. Vi behöver bygga upp allt, allt. Det är ett enormt arbete.

Etiketter

Du kan inte föreställa dig hur det ser ut, säger Fadel Al-Utol, på telefon. Dagen då vapenvilan mellan Israel och Hamas inföll började han vandringen från området kring Khan Yunis där hans familj varit evakuerade, tillbaka hem till norra Gaza. Han gick till fots med sin fru på trasiga vägar, över 19 kilometer.

— Under hela tiden såg jag inte en enda hel byggnad. Ingen. Hela västra Gaza, ända till havet, är totalt förstört, säger 43-årige Fadel Al-Utol.

13 år gammal blev han intresserad av arkeologi, när han såg franska arkeologer arbeta i Gaza. De tog honom under sina vingar, trots hans ringa ålder. Han utbildade sig i Frankrike och har vårdat kulturarvet i Palestina sedan dess.

Nyckeln i återuppbyggnaden

Nu är det mesta i ruiner. Den schweiziske arkeologen Marc-André Haldimann som var med och byggde det första arkeologiska museet i Gaza – också förstört – säger att förödelsens omfattning är svår att greppa. Ändå misströstar han inte helt.

Annons

— De goda nyheterna är att det finns ett team arkeologer i Gaza, med stöd från det akademiska institutet École biblique et archéologique française i Jerusalem. De är nyckeln till återuppbyggnaden. Och Fadel är en av de främsta av dem.

När bomberna föll fanns ingen tid att täcka utgrävningarna, så även det som inte har bombats är fullt av gräs, damm och bråte.

— Det är sorgligt, sorgligt, sorgligt. Gaza är en gammal kulturstad. De uråldriga arkeologiska platserna är till för alla. Inte för en sekund hade jag trott att jag skulle få se dem i det här skicket, säger Fadel Al-Utol.

'Jag tänker på hur vi ska kunna fortsätta leva som förut. Och hur ska jag kunna skydda de arkeologiska platserna? En väg tar ett par år att bygga upp igen, och sedan har man en ny och bättre väg. Men försvinner de arkeologiska lämningarna är de försvunna, säger Fadel Al-Utol, här vid Sankt Hilarion-klostret före kriget.
"Jag tänker på hur vi ska kunna fortsätta leva som förut. Och hur ska jag kunna skydda de arkeologiska platserna? En väg tar ett par år att bygga upp igen, och sedan har man en ny och bättre väg. Men försvinner de arkeologiska lämningarna är de försvunna, säger Fadel Al-Utol, här vid Sankt Hilarion-klostret före kriget.

Långsamt

Annons

Hans eget hus bombades också, och Fadel Al-Utol vet inte om han vågar eller vill ta sina fem barn tillbaka till Gaza. Däremot återvänder han för att täcka och vårda utgrävningarna. Många bor i tält vid utgrävningsplatserna – folk är desperata och vet inte bättre, förklarar Fadel Al-Utol.

Han förstår inte hur de ska få pengar till världsarven.

— Först måste man kanske bygga upp sjukhusen och i en andra etapp skolorna. Sedan vägarna och elektriciteten – efter de här 15 månaderna finns inte några kablar kvar, allt är borta, allt är trasigt.

Ändå måste Fadel Al-Utol tro att de kommer att lyckas.

— Ni måste hjälpa oss att bevara världsarvet. Jag hoppas att vapenvilan fortsätter och att kriget tar slut. Allt annat kan vi ta hand om, långsamt, långsamt – etapp för etapp, som i arkeologin. Lager för lager. Vi har tid.

Fadel Al-Utol har samarbetat med internationella arkeologer som utbildar ungdomar i Gaza om arkeologi och hur man vårdar Palestinas kulturarv.
Fadel Al-Utol har samarbetat med internationella arkeologer som utbildar ungdomar i Gaza om arkeologi och hur man vårdar Palestinas kulturarv.

Förstörda världsarv i Gaza i urval

Gazas äldsta moské, Omari-moskén, som byggdes på 600-talet ligger i ruiner. "Den kommer nog att byggas upp igen – för den är i kärnan i deras identitet", säger Marc-André Haldimann.

Gazas antika hamn Anthedon, från 800 före Kristus, har totalförstörts.

De befästa städerna i Gazaremsan Tell el-Ajjul, som var bebodd under bronsåldern, och Tell-es-Sakan – den äldsta och största egyptiska kolonin i södra Levanten – har nu bulldozrats sönder.

Ard-al-Moharbeen. Ett stort 2000 år gammalt gravkomplex med romerska sarkofager i Gazaremsan, från 200 f.Kr. och 200 e.Kr. "Alla gravarna är sönder. Det är fullt av keramik och skärvor på marken", säger Fadel Al-Utol.

Det arkeologiska museet i Gaza, det första i sitt slag, totalförstördes av israelisk militär. Jawdat N Khoudary Museum invigdes 2008 och innehöll tusentals föremål från olika perioder av Gazas historia.

Sankt Hilarion-klostret från 300-talet i Tell Umm Amer är i dåligt skick. Det har, enligt Fadel Al-Utol, inte bombats direkt men har träffats av andra hus som bombats: "Nu är det nästan 16 månader som vi inte har kunnat arbeta, så det är fullt av gräs och skräp och man måste stärka ingångarna. Jag ska återuppta röjningen där", säger han.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons