Fredag 14 Mars 2025
Angrepp på bibliotek, förbjudna böcker och tystade författare – under ett decennium har konstnären Shubigi Rao spårat kulturförstörelse över hela världen.
Som barn såg Shubigi Rao hur hennes älskade familjebibliotek brändes ner av inbrottstjuvar, i deras ilska över att familjen inte hade något värdefullt att stjäla. Hon bodde i Himalayas berg, där det knappt fanns några bibliotek. Men genom föräldrarnas boksamling förstod hon tidigt böckers värde.
— De innehåller så många människors röster. Om du läser mycket och utsätter dig för den mångfalden, som är mänsklighetens verkliga rikedom, växer du aldrig upp med tron på en enda idé, en ideologi, säger Shubigi Rao.
De senaste tio åren har hon arbetat med ett konstprojekt om angrepp på bibliotek och utradering av kvinnors röster. Den hittills största presentationen av projektet intar nu Bildmuseet i Umeå.
I böcker, filmer, teckningar och fotografier visar Shubigi Rao hur författare har fängslats, minoritetsspråk utrotats och bibliotek har bränts ner – bland annat Nationalbiblioteket i Sarajevo där två miljoner böcker förstördes. Hon ville förstå människans våldsamma sida, och den så motsatta kreativa driften.
— Vi har skapat fantastisk musik, konst och poesi – men är samtidigt så våldsamma. Så fort ett krig pågår, eller en uppgörelse mellan civilisationer, är bibliotek, universitet, konstnärer och akademiker alltid de första måltavlorna.
Shubigi Rao drivs av en djup tro på det fria ordets betydelse. I barndomen i Himalaya såg hon tibetanska flyktingar efter den kinesiska invasionen.
— De hade bara med två saker: sina barn och sina manuskript. Så jag förstod tidigt att om man måste överleva som folk måste man så klart rädda sina barn, men också sin kultur, sitt språk och sin berättelse.
Nu ökar censuren i världen, och enligt Shubigi Rao går det hand i hand med en växande populism och att kvinnors röster tystas. I USA är det till exempel främst kvinnors böcker som förbjuds i allt högre takt.
Men censuren tar sig också andra uttryck – sanningen dränks medvetet med lögner och desinformation på nätet. Samtidigt stryps pengarna till humaniora, förlag, bibliotek och journalistik, understryker Shubigi Rao. Det ekosystem som lär människor att tänka kritiskt undermineras.
— Ett av de stora hoten mot bibliotek nu är inte att de bränns utan att de mister sin finansiering.
Det som fascinerar Shubigi Rao är samtidigt det eviga, envetna motståndet.
— Du hittar alltid människor som till stor fara för sig själva hittar sätt att trycka och sprida förbjudna böcker. Även när straffet är döden.
1: Motståndets första regel är – lyd inte i förväg. Mycket censur som görs av regeringar görs illegalt. Stater kan inte bara censurera folk. Men många politiker vet att människor ofta inte slår tillbaka utan utövar självcensur.
2: Kom ihåg att du inte är ensam. Hitta en grupp människor som förstår vad det betyder att slåss för rätten att läsa, publicera och trycka ord. Pen gör ett otroligt arbete över hela världen. Kontakta din lokala Pen-avdelning.
3: När vi läser nyheterna är det överväldigande. Men förtvivlan är vår sanna fiende. Om alla gjorde en liten handling per dag skulle den ansamlade effekten bli enorm. Om din skola försöker förbjuda böcker – tala med styrelsen. Rösta bort dem som inte vill finansiera era bibliotek. Utöva dina medborgerliga rättigheter.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
