"Av alla avsnitt under en Bonde söker fru-säsong är resan mitt absolut värsta. Varför? Jo men för att det kan liknas vid julafton. Vissa har det bra, och vissa sitter ensamma", skriver Nyheter24:s Gabriella Bark.
Av alla avsnitt under en Bonde söker fru-säsong är resan mitt absolut värsta.
Varför? Jo men för att det kan liknas vid julafton. Vissa har det bra, och vissa sitter ensamma.
Vi alla minns mjölkbonden Simon Ohlsson som ett år ringde sin brevskrivare som alltså inte svarade när taxin stod och skulle skjutsa honom till flygplatsen. Han åker själv så produktionen panikringer en polare till honom som på en timma stod färdigpackad. Eller ja, helt ärligt så hann han inte ens packa.
– De sa "Vi köper badbrallor och solbrillor till dig på plats" och vad mer behöver man på en solsemester, berättade han för Nyheter24.
Killen hade alltså barn och fru som han fick ge beskedet: Min kompis behöver mig. Nu mer än någonsin. Ses snart.
– MEN VA? ÄR DU HÄR?, sa Simon med tårar i ögonen när vännen klev in i lyxrummet.
Idag har Simon både sambo och barn. Allt gick bra. Men det där hans kompis gjorde kommer att eka i oändligheten.
Jens Lundins favorit Alexandra valde att pipa från gården. Hon har svajat fram och tillbaka hela inspelningen men ändå la han allt krut där. Lite dåligt spelat kanske med så många härliga praliner på gården.
Men egentligen, vad ska man göra? When you get hit – you get hit.
Det hela slutade ju med att Jens skulle få åka själv på sin resa. Men med sig hade han sin broder från samma moder, Johan.
De tog in på hotell, drack bubbel, gick ut på äventyr och pratade om livet.
Och det slog mig även denna gång att ja. Kärleken kan ju gå åt helvete. Det är ju svårt det där. Men att sedan få sitta och lyssna på samtalen Jens och hans ödmjuka och inkännande bror hade, det gjorde mig faktiskt varm i kroppen.
Motgångarna i livet kommer ju på löpande band. Jag är en sån som tycker att ensam kan vara stark, men det är dock värt sin vikt i guld att ha människor som fångar upp en och finns där när saker brakar åt helvete.
Tvåsamhet är ju någonting vi människor är besatta av. Och för många kommer det ju förr eller senare. Någonting man dock konstant ska värdera och vårda är de människor som ställer upp när det gäller.
Så Jens – en äkta broder i handen är bättre än 1000 brudar på gården. Och kärleken kommer att komma för dig med, antagligen när du minst anar det.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.