Kriget har kommit till Ukraina. På torsdagen tog sig ryska trupper över ukrainska gränsen och folket vaknade till smällar och explosioner. 22-åriga Anastasiia Galchenkos familj befinner sig i det nu krigsdrabbade landet. – Jag är förtvivlad och rädd.
"Jag har fattat beslutet om en militär insats". Det var Rysslands president Vladimir Putins ord i ett direktsänt tal runt fyra på morgonen svensk tid.
På natten mot torsdagen och under den tidiga morgonen har stora explosioner hörts i en rad städer runtom i Ukraina, även bortom de östra delarna av landet där spänningarna varit som störst. För AFP uppger ukrainska myndigheter, vid 11-tiden på torsdagen, att minst ett 50-tal människor har dött efter attacken.
I Stockholm bor 22-åriga Anastasiia Galchenko och pluggar statsvetenskap. Men över 250 mil bort, i det nu krigsdrabbade Ukraina bor större delen av Anastasiias släkt. Bland annat i staden Kharkiv, där en stor del av de ryska attackerna ägt rum.
– Även om det här på något sätt skulle kunna få ett stopp så kommer det vara svårt för alla att bygga upp Ukraina igen, säger hon till Nyheter24.
Anastasiia flyttade som liten från Ukraina till Finland, där hennes föräldrar fortfarande bor, och för några år sedan valde hon att flytta till Sverige.
– Jag är förtvivlad och rädd. Rädd för hela min släkt, rädd för Ukraina i sig. Jag har inte bott där på över tio år, men det är fortfarande mitt hemland, säger Anastasiia.
– Min moster och hennes tolvåriga dotter har packat alla väskor för att försöka fly så fort som möjligt, och tankat bilen.
Men när Anastasiias moster packat klart stod bombningarna, och de enorma bilköerna i vägen, för att kunna ta sig till sina föräldrar. Familjen har under dagen försökt att ta sig till varandra för att kunna vara tillsammans, men attackerna och den enorma massflykten med bil har gjort det omöjligt.
Ingen i Anastasiias familj är förvånade över de ryska angreppen, men de hade inte förväntat sig att det skulle vara så storskaliga attacker över hela landet.
– Klart chockerad, men det här är det som majoriteten har väntat på sedan första invasionen 2014, säger hon och fortsätter:
– Sedan första striderna började i östra Ukraina har de flesta sagt att det bara är en tidsfråga när den stora invasionen från Ryssland kommer. Putin har varit väldigt klar med vad han vill, speciellt i sina medier i Ryssland.
Livet för Anastasiias nära och kära har sedan många veckor tillbaka ställts på ända, och har varit kantat med stark oro för den raskt eskalerande konflikten.
– De har försökt att ta sig igenom vardagen som tidigare, men med stor rädsla, säger hon och fortsätter:
– Min kusin som är 12 år, har under flera veckor blivit evakuerad flera gånger under en skoldag, för att det var bombhot konstant.
Anastasiia säger att familj och vänner, i Sverige och Finland, är beredda att ta emot familjemedlemmar som flyr från Ukraina, men den äldre generationen misstänker hon kommer stanna kvar.
– Det är deras land, de kommer inte att fly.
Cirka en gång i timmen försöker familjemedlemmarna att nå varandra.
– Man är rädd att varje gång man lägger på att man kanske inte får kontakt på en lång tid framöver.
– De säger att vi ska försöka behålla lugnet, för det är det de försöker göra också.
– För en ukrainare utomlands känner man sig så hjälplös. Man vill hjälpa till men det enda man kan göra är att sprida rätt information och hjälpa armén.
– Jag tackar djupt alla som delar och sprider information. Alla som hjälper på det sätt de kan. Det värmer att inte folk vänder ryggen åt, utan står i solidaritet med Ukraina. Att se västerländsk stöd, till exempel ett delat inlägg med viktig info eller donation, ger ett ljus i mörkret, avslutar Anastasiia Galchenko.
