Vid höjd beredskap ska alla viktiga verksamheter i Sverige kunna fungera. Landets kommuner är skyldiga att planera inför ett sådant scenario, ändå är det bara drygt 65 av 290 kommuner som har krigsplacerad personal.
Blickarna har riktats mot Sveriges totalförsvar sen Rysslands invasion av Ukraina. Totalförsvaret är könsneutralt och alla kvinnor och män mellan 16 och 70 år i Sverige har totalförsvarsplikt.
Sveriges könsneutrala totalförsvarsplikt är relativt unik, av de andra nordiska länderna är det bara Norge som har ett liknande system, rapporterar SVT.
I dagsläget är en av totalförsvarets tre plikter aktiva.
De som har gjort värnplikt är placerade i försvarsmaktens krigsorganisation och det är alltså den här plikten som är aktiv. Tidigare har man även utbildat i civilplikt för att kunna säkerställa att det fanns kompetenta ammunitionsröjare och brandmän, den här plikten är dock vilande idag.
Den tredje plikten är allmän tjänsteplikt. Än så länge är denna plikt inte aktiv men fattar regeringen beslut om höjd beredskap skulle även denna plikt kunna komma att aktiveras.
För de flesta innebär det att grundregeln är att man fortsätter att gå till sitt jobb eller skola. Är man anställd på en kommun, myndighet eller annan typ av viktig organisation och är krigsplacerad så har man en skyldighet att utföra den uppgift som man blivit tilldelad.
Skulle det råda personalbrist inom en viss verksamhet kan Arbetsförmedlingen få i uppgift att peka ut lämpliga individer som kan arbeta inom den verksamheten istället.
Christina Malm, generaldirektör på Plikt- och prövningsverket, säger dock till SVT att det aldrig kommer att bli aktuellt för någon som inte har minst en grundutbildning i värnplikt att delta i väpnad strid.
Jessica Appelgren, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, säger till SVT att Sverige under 1990-talet och en bit in på 2000-talet började nedmontera totalförsvaret och gjorde sig av med stora delar av beredskapslagret. Hon menar att man levde i tron om evig fred.
Det tankesättet ändrades dock när Ryssland tog Krim i besittning. Det säkerhetspolitiska läget i Europa förändrades och regeringen valde att återuppta planeringen för totalförsvaret.
Endast 65 av Sveriges 290 kommuner har rapporterat till Plikt-och prövningsverket att de har krigsplacerat sin personal. Detta trots att det är varje kommuns skyldighet att planera för att viktiga verksamheter ska kunna fungera vid höjd beredskap.
Appelgren berättar att arbetet med att väcka totalförsvaret är pågående men att det kommer med nya förutsättningar som komplicerar arbetet något. Tidigare var det staten som till största del drev de samhällsviktiga verksamheterna. Idag drivs mycket av den verksamheten av privata aktörer.
Det innebär att man numera behöver förhålla sig till flera aktörer istället för en enda, vilket också gör arbetet med att väcka totalförsvaret lite mer komplicerat, säger Appelgren till SVT.
Enligt Plikt-och prövningsverket är det totalt cirka 33 000 personer som är krigsplacerade runt om i landet. Det här är de kommunerna som har krigsplacerat sin personal, listan inkluderar kommuner och räddningstjänster som bedrivs av kommunen. Bedrivs räddningstjänsten av en gemensam nämnd så är det värdkommunen som räknas.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.