Listan: Här är politikernas retoriska knep du inte får missa

Valet 2022 närmar sig med stormsteg. Därför har Nyheter24 tagit kontakt med Erik Bengtson, forskare i retorik och verksam vid Uppsala universitet och Södertörns högskola, för att reda ut vilka retoriska knep som politikerna använder sig av i debatterna.

Lär dig politikernas retoriska knep

Rama in problem och upprepa

Detta knep handlar om att upprepa specifika ord för att väljarna ska förstå verkligheten på ett specifikt sätt till dess det sätter sig.

Vinklande förenkling

Partierna tenderar att välja ut en faktor av flera tusen faktorer, för att sedan lyfta fram den enskilda faktorn som den enda. Det blir då en förenkling som är vinklad.

Bengtson menar att det blir ett problem för väljarna i och med att man då tar den förklaring av verkligheten som känns bäst för en själv, vilket i sin tur inte ger några bra underlag för att ta kloka beslut.

Retorik-retorik

Retorik-retorik är när exempelvis ett block blir upprörda över att den andra blocket säger eller gör någonting riktat mot dem.

– Och då kritiserar de den retoriken och kallar den osmaklig, och så försvarar den andra sidan sin retorik. Det är skadligt i samhället eftersom vi får en debatt som handlar om debatten, inte en debatt om politik, säger Bengtson.

Smädelser och personangrepp

Det handlar om att i princip kränka de andra, att beskriva andra blocket som galna. Man försöker helt enkelt krama ur och såga de andra personernas karaktär.

Brandfacklor

Att använda sig av brandfacklor är att säga någonting provokativt för att få uppmärksamhet. Bengtson förklarar att när man väl har ställts i rampljuset kan man nyansera sig, säga att man menade något annat eller beskylla folk för att vara känsliga.

Whataboutism

När det kommer till denna taktik brukar politiker, vid kritik, påpeka någon annan som gjort någonting värre för att förflytta fokus från sig själv. Det blir återigen problematiskt, menar Bengtson, eftersom det snarare blir en debatt om debatten.

Halmgubbar

Här handlar det inte om att argumentera mot sina faktiska motståndare, utan snarare att skapa en fantasibild av var motståndaren står i sina åsikter och argumentera mot den fantasibilden – något som inom den politiska retoriken kallas för halmgubbar.

Floskler och plattityder

Floskler och plattityder är ord som inte säger hur man ska göra någonting, utan bara "one-liners" – ord som låter bra.

– Det säger ingenting om mitt parti har en bättre politik än andra, det är one-liners som bara låter bra, ser man till vad formuleringarna verkligen säger så är det antingen sådant som alla håller med om eller ibland sådant som kanske inte är så himla klokt om man tittar noga på det, säger Bengtson.

Dagordningsretorik

Dagordningsretorik är en metod som syftar  till att befästa en viss fråga som en mycket viktig fråga i debatten. Bengtson menar att den retoriken inte handlar om vad partiet tycker i frågan, vilka förslag de har eller om förslagen är bättre än andra partiers, utan att det snarare har att göra med att frågan ska upp på agendan.

Det kan se ut som att ett parti beskriver problemet jättemycket, i hopp om att medborgarna börjar prata om det.