Så ska du stötta anhöriga som förlorat någon i suicid

Idag är det den internationella suicidpreventiva dagen, instiftat av Världshälsoorganisationen (WHO), för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord.

Nästan varannan person har känt någon som gått bort i suicid och fler än var tionde har upplevt ett självmord inom familjen. Förra året gick 1505 människor bort i suicid i Sverige, enligt en undersökning från organisationen Suicide Zero.

Runt om i landet anordnas seminarier och ljusmanifestationer till minne av alla som dött i självmord. Dagen är också till för att uppmärksamma de många människor som varje år får beskedet att någon de känner gått bort i suicid.

"Stort trauma att förlora en närstående"

Organisationen skriver att "trots att det är ett stort trauma att förlora en anhörig i självmord är det ofta slumpen som avgör om man som efterlevande får stöd eller inte".

— Det är ett stort trauma att förlora en närstående i självmord och det finns risk att själv utveckla psykisk ohälsa. Ett utvecklat efterlevandestöd är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero, till Nyheter24.

"Ansvar som är omöjligt att bära"

— Att känslan av skuld som ofta finns kvar som efterlevande är ett tecken på att man upplever ett stort personligt ansvar för någon annans liv och handlingar. Det är ett ansvar som är omöjligt att bära och det är viktigt att se det.

I hälso- och sjukvårdslagen finns ett särskilt ansvar för att stödja barn som förlorat en närstående i självmord, men liknade skrivningar för vuxna saknas. Omkring en tredjedel av Sveriges kommuner uppgav i en enkät från Folkhälsomyndigheten år 2019 att de har någon form av rutin för akut krisomhändertagande av efterlevande suicid.

"Man kan vara artigt påträngande"

Hur stödet ser ut varierar, på flesta håll i landet saknas ett organiserat samarbete som gör det möjligt att tidigt erbjuda ett psykosocialt stöd till de som mist någon i självmord. 

— Som anhörig till en som mist någon i suicid kan man vara artigt påträngande, respektera ett nej, men kom tillbaka igen och visa att du bryr dig om den andre.

— Man ska heller inte underskatta att hjälpa till med praktiska göromål eller att vara ett "hjälp jag" som stöttar personen att ta de små stegen i vardagen, en promenad, att sitta på en bänk i solen eller att göra något annat för sig själv som man tycker om, avslutar Rickard Bracken.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring 112.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Suicidezero, fakta och råd.

Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.