EU har röstat igenom direktiv som skärper kraven på bland annat sylt och honung. Har du koll på vilka varor som påverkas?
I april skrev Nyheter24 om en överenskommelse mellan EU-rådet och Europaparlamentet som hade för avsikt att "hjälpa konsumenterna att göra mer välgrundade val, till ökad insyn i produkternas ursprung och till minskade livsmedelsbedrägerier".
I praktiken betyder det att man införde nya, skärpta krav på produktion, märkning och sockerhalt för att varor ska få fortsätta gå under vissa benämningar.
Livsmedlen som berörs är sylt, honung, fruktjuice och laktosfri mjölk.
Sedan vår senaste publicering har reglerna i de så kallade "frukostdirektiven" gått från preliminära till framröstade, och därmed tydliggjorts ytterligare på Europeiska rådets hemsida.
EU:s medlemsländer har nu två år på sig att införa reglerna – antingen genom att ändra sina recept eller byta ut märkningen på sina varor.
Det här betyder till exempel att all sylt på marknaden som inte längre uppfyller de nya sockerkraven inte längre kommer få kallas för sylt. Varan kommer däremot inte förbjudas från att säljas butik.
Så vad är det egentligen som gäller – och vilka varor på svenskarnas frukostbord har blivit olagliga?
För att möta en ökad efterfrågan på produkter med mindre socker har Europeiska rådet beslutat att lägga till tre nya kategorier:
Numera får aktörerna också använda märkningen ”fruktjuicer innehåller endast naturligt förekommande socker”.
LÄS MER:
Reglerna för dehydratiserad mjölk, det vill säga vanlig mjölk som allt vatten avlägsnats från, ändras. Det är numera även tillåtet att producera laktosfria dehydratiserade mjölkprodukter.
"Minimihalten av frukt kommer att höjas från 350 till 450 g per kilo i sylt och från 450 till 500 g per kilo i extra sylt", skriver Europeiska rådet.
Ändringen kommer möjliggöra hälsosammare kostvanor samt stödja fruktmarknaden, och "säkerställa en betydande åtskillnad mellan de två kategorierna".
När Nyheter24 granskade syltmarknaden i våras stod det klart att flertalet sylter inte klarar de nya sockerspärrarna.
Ja, vad händer om man inte följer frukostdirektiven?
Om man inte frivilligt ändrar sin felaktiga marknadsföring kan Konsumentverket skicka ett föreläggande till vederbörande, eller ta ärendet direkt till domstol. Där riskerar man både marknadsföringsförbud och vite.