Från och med 2026 kommer den fasta pensionsåldern att försvinna, enligt Pensionsmyndigheten. Anledningen är att svenskarna lever längre, och därför förväntas man arbeta även senare i livet.
Fram till födelseår 1966 gäller en riktålder på 67 år, men för dem som är födda senare höjs riktåldern med ett till tre år, beroende på vilken årskull man tillhör. Är man född 1997 eller senare är det riktåldern 70 år som gäller, det skriver Pensionsmyndigheten på sin hemsida. Det är den högsta riktåldern som hittills har införts i Sverige.
Det är inget krav att arbeta fram till riktåldern. Vill man gå i pension tidigare kan man göra det upp till tre år före riktåldern – med en lägre pension som följd.
För den som jobbar efter sin riktålder finns skattemässiga incitament. Då kan man få så låg skatt som 8 procent på pensionen, tack vare jobbskatteavdraget. Dessutom gäller lägre skatt även för pensionsutbetalningarna om man väntar med att ta ut pensionen.
Den ökade riktåldern förväntas få både positiva och negativa konsekvenser på samhällsekonomin. På lång sikt kan den förhöja riktåldern stärka ekonomin och bidra till att säkra välfärdssystemet för kommande generationer. Men för den enskilde kan det innebära utmaningar, särskilt om man har ett fysiskt tungt yrke som kan påverka hälsan.
