Lördag 15 Mars 2025
Snart är julen här med allt vad det innebär. Men vet du varför vi firar julafton som vi gör? Nyheter24 guidar dig och ger svar på varför vi ger bort fint inslagna presenter, äter pepparkakor och tar in ett träd i vardagsrummet.
Snart är det jul och många är mitt uppe i att förbereda inför årets mest firade dag.
Men vet du varifrån den svenska julen härstammar ifrån?
Nyheter24 ger dig en ultimat guide där vi förklarar allt du behöver veta om historien bakom några av våra mest älskade jultraditioner.
LÄS MER: Här är 12 saker att göra på julafton
Att fira julafton är en gammal tradition med ännu äldre rötter.
Människor inom kristendomen har sedan 300-talet firat julafton, som då var högst förknippat med Jesu födelse. Julen räknas också som Sveriges största och mest firade högtid.
I många delar av världen sker julfirandet den 25 december.
Men i Sverige och resten av norden har julafton alltid firats den 24 december, detta beror på att den nordiska seden att fira jul då var beroende av det gamla sättet att räkna dygn.
När resten av Europa använde det mekaniska uret räknade nordbor varje solnedgång som en ny dag. Och eftersom solen går ner strax efter den gått upp under vinterhalvåret i Sverige började julfirandet en dag tidigare.
Det julfirandet påminner mest om det svenska julfirandet, och det är en tradition som går så långt bak som till 1700-talet.
På 1700-och 1800-talet jobbade många svenskar som lantbrukare. Att vara lantbrukare var hårt och en lång julledighet med mat och värme var precis vad de behövde.
Därför snålades det heller inte med julmat.
Bönderna började förbered inför festligheterna långt i förväg, exempelvis var det inte ovanligt att bönderna började ysta julosten redan i november.
I Sverige började människor ge varandra presenter under julen redan på medeltiden. Men att ge bort små handgjorda julklappar så som ljus, träskedar och tygstycken blev vanligt förekommande först under 1700 och 1800-talen.
Som jultradition i det svenska bondesamhället gick folk runt till varandra i byn och klappade på dörren till varje hus, väntade tills dörren öppnades och slängde sedan in en inslagen present.
Det är från den gamla traditionen ordet julklapp kommer.
Vad vore väl julen utan pepparkakan?
Enligt historieböckerna var det redan på 1500-talet som pepparkakan kom till Sverige, och den blev snabbt en favorit bland hushållen.
Pepparkakor ansågs vara en juldelikatess eftersom de flesta bara hade råd att baka kakorna vid festliga och speciella tillfällen.
Därför blev julens tid också pepparkakans tid. Inte nog med att människor älskade smaken, den ansågs även vara nyttig, då originalreceptet på pepparkaksdeg innehöll riktiga pepparkorn.
Men blir man verkligen snäll av pepparkakor? Kanske inte som vi svenskar tror. Det välkände uttrycket kommer från tyskans "schnell" som betyder snabb. Det tyska ordet kännetecknade på att pepparkakor hjälpte magen på traven om man led av magbesvär eller problem matsmältningen.
Att gå ut i skogen, hugga sig en gran och ta in den i vardagsrummet är minst sagt en besynnerlig tradition.
Men att ha en julgran i huset på julafton är en självklarhet för många och så har det varit länge.
I Tyskland blev det populärt att ha en gran inomhus redan under medeltiden, då man trodde att granen skulle skydda mot onda krafter.
I Sverige var det endast adeln som på 1700-talet började ha julgran hemma och det tog ungefär hundra år till innan det blev en folklig tradition.
Granen pyntades under 1800-talet med både egentillverkat julpynt, riktiga ljus och svenska flaggor.
Hur man firar julafton i Sverige idag skiljer sig och många har olika jultraditioner.
De traditioner som länge förknippats med julen moderniseras och förändras mer och mer.
Trots detta har många gamla jultraditioner som att köpa julgran och baka pepparkakor levt kvar i hundratals år.
Läs även:
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
