Lördag 15 Mars 2025
Skatten på drivmedel är inte jämnt fördelad över landet. En ny granskning som Dagens Nyheter har gjort visar att landsbygden betalar betydligt mer än storstäderna.
Diskussionerna om höjd skatt på bensin och diesel rör upp starka känslor på många håll. De politiska partierna är dessutom splittrade i hur man ska hantera denna fråga.
Något som dock är klart är att priset vid pumpen kommer att höjas med 15 öre i januari nästa år.
Drivmedelsskatten i Sverige består i praktiken av två punktskatter – energiskatt och koldioxidskatt. Inkomsterna bringar in tiotals miljarder kronor till staten varje år.
DN:s granskning visar att kostnaderna är mycket ojämnt fördelade över landet, och det är landsbygden som får ta den största smällen.
Enligt fordonsstatistik från Statistiska centralbyrån betalar landsbygdsbor tusenlappar mer i fordonsskatt – varje år.
Orsaken sägs bland annat vara skilda levnadsvillkor, olika tillgång till kollektivtrafik och skillnader i bilberoende.
I storstadskommunerna betalade genomsnittsinvånaren 1 545 kronor om året i drivmedelsskatt. Genomsnittet i de 40 kommuner som klassas som landsbygd var siffran det dubbla – 3 058 kronor per person.
Invånarna i Bergs kommun i Jämtland betalade mest av alla, 3 674 kronor i genomsnitt.
De tre kommuner som hade högst snittkostnad på drivmedel, invånarna i Berg, Ragunda och Nordanstig, har en medelinkomst som är lägre än riksgenomsnittet. På dessa platser motsvarar drivmedelsskatten omkring 1,5 procent av årsinkomsten.
Om man istället tittar på de tre kommunerna som betalade minst, Sundbyberg, Lidingö och Göteborg, så är medelinkomsterna jämförelsevis höga. I Sundbyberg betalade invånarna 1 234 kronor i genomsnitt, vilket motsvarar 0,36 procent av kommuninvånarnas årsinkomst.
Svante Mandell, miljöekonomisk forskningschef på statliga Konjunkturinstitutet, menar att den här frågan blir mycket svårlöst för politikerna.
– Det här visar intressekonflikten i politiken. Ska vi gå mot klimatmålet genom att höja kostnaden på fossila drivmedel, vilket är det mest kostnadseffektiva sättet, hamnar en stor del av kostnaden i landsbygden. Det är en grannlaga politisk uppgift att få ihop det här, säger han till DN.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
