Kanske har du ätit tomtegröt och en förhoppning om att få mandeln? Men vad händer egentligen med den som får mandeln i gröten? Nyheter24 förklarar.
Nu har december månad sakta men säkert börjat smyga mot sitt slut och julkänslan med största säkerhet har infunnit sig.
Adventsstakarna och julstjärnan skimrar vackert i fönstren. Knäcken står på kokning på plattan, granen är pyntad och tomtegröten står på spisen.
Just julgröten har funnits i alla tider, förmodligen ända sedan vikingatiden. Men rätten tillagades då inte på samma sätt som idag. Och tillagades även på olika sätt beroende var i världen man bor.
I Skottland exempelvis lagas gröten endast med havre. I Norden däremot har rätten tillagats med olika kokta spannmål. Gröten har genom tiderna tillagats med bland annat rötter, frukt och baljväxter.
Risgrynsgröten har funnits sedan slutet på 1800–talet. Den som ville lyxa till gröten då kunde exempelvis lägga till ägg, grädde och smör.
Men såhär runt juletider är det just risgrynsgröten eller tomtegröt som står på allas agenda – som tillagas på endast ett sätt. Med grötris, vatten, ibland smör, salt och mjölk.
Traditionen med mandeln i gröten uppstod också under 1800–talet. Under en period bytte man till och med ut mandeln mot en pytteliten porslinsdocka som bara var några centimeter stor, skriver GP.
En vanlig folktro är att den som får mandeln kommer att bli gift under kommande år. En annan vanlig folktro är att den som får mandeln helt enkelt kommer att få tur framöver, eller får önska något.
