Därför har 41 poliser sparkats på åtta år

• Polisinspektör misshandlade och hotade sin sambo under nästan 18 månaders tid. När hon ville gå till polisen hotade han med att döda både henne och barnen.
• Polis erbjöd sig att fördröja verkställigheten av ett utvisningsbeslut i utbyte mot sexuell tjänst. Har tidigare dömts för narkotikabrott och rattfylleri.
• En polisinspektör dömdes för barnpornografibrott – hade över 35 000 barnpornografiska bilder i sitt hem. 

Fallen ovan rör tre av de 41 poliser som tvingas lämna in polisbrickan de senaste åtta åren. Sedan 2004 har polisens personalansvarsnämnd (PAN) hanterat över 400 ärenden där poliser riskerade att bli avskedade. I fler än nio av tio fall har nämnden valt att fria poliserna. Detta trots att flera av dem blivit dömda för grovt rattfylleri och misshandel.

– Vi är bundna av Arbetsdomstolens praxis. Huvudregeln är att misshandel av normalgraden är avskedsgrundande, men i vissa fall tar vi avsteg från den principen. Det kan vara olika särskilda omständigheter som ligger bakom, säger Lotta Gustavsson, chefsjurist och vice ordförande i PAN, till Nyheter24.

Fall där polisen fått behålla jobbet trots misshandelsdom

Ett exempel på när nämnden struntat i praxis kan ha hämtas från förra året. Då blev en kriminalinspektör dömd för misshandel sedan han slagit ner en person på en bensinmack på sin fritid. Polisen skulle göra ett ingripande och hamnade enligt nämnden i en "svårlöst situation" och en "extrem våldsupptrappning som polisen inte var initiativtagare till". Eftersom mannen saknade "sedvanlig polisiär utrustning" och det betraktades som en engångsföreteelse fick polisen behålla sitt jobb.

"Poliser är vana vid rättssystemet"

Expolischefen Tommy Lindström menar att den största förklaringen till att så många ärenden kommer upp i PAN är att poliser är en uppmärksammad yrkesgrupp som ofta anmäls. Anmälningarna är därför inte alltid substantiella och korrekta. Men Lindström nämner även en "kåranda" och att poliserna lärt sig att skydda varandra.

– Det finns fall där man har begått fel. Frågan är hur många procent av de fallen som skrivs av för att det inte finns bevis. Poliser är vana vid rättssystemet och vet vad som krävs när det gäller till exempel bevisfrågor. Att hålla förhör med en polis är betydligt svårare än att hålla förhör med vanligt folk, säger Lindström.

Lindström får medhåll av lektorn i polisvetenskap Rolf Granér. 

– Det är väldokumenterad att det existerar en kåranda inom polisen som gör att man håller varandra om ryggen. Man anmäler ogärna en kollega och man vittnar ogärna mot en kollega. Min forskning pekar på att poliser skulle anmäla varandra för brott som till exempel stöld, men det är annorlunda när det kommer till våldsamt ingripande eller ingripande på felaktiga grunder. Då aktar man sig för att anmäla varandra, säger Granér till Nyheter24.

"Avspeglas även i privatlivet"

Misshandel av sin partner eller utomstående är det vanligaste brottet bland de som avskedats. Men när misshandeln skett i samband med ett ingripande visar flera fall att nämnden friat poliserna. 

– Poliser har ju ett våldsmonopol och våld är en del av polisens vardag. Men det finns en del poliser, man ska inte överdriva antalet, som är mer våldsbenägna och det avspeglas även i privatlivet, säger Granér.

Sexbrott med lågt straffvärde inte grund för avsked

Sexualbrott som till exempel ofredande leder leder i många fall inte till avsked. Nyheter24 har tidigare skrivit om polismannen som skrev flera sex-sms till en kvinna han träffat i tjänsten som försökt ta livet av sig. Men enligt Arbetsdomstolens praxis är straffvärdet i liknande fall oftast för lågt för att PAN ska kunna avskeda.

– Sådana här fall är jätteallvarliga och skadar polisens anseende något oerhört. Men man tittar på straffvärdet och då har vi i många fall inte rätt att avskeda någon. Men det beror givetvis på hur allvarligt fallet är. Om det är väldigt grovt eller om det är yngre personer inblandade kan vi göra en annan bedömning, säger Lotta Gustavsson. 

Rattfylla leder oftast inte till avsked

Poliser som kört rattfulla får i många av fallen behålla jobbet. Personalansvarsnämnden förklarar att det ofta finns en sjukdomsbild inblandad och att personen får vara kvar om han eller hon kommer till insikt om sitt alkoholberoende och är villig att vidta rehabiliterande åtgärder. Den åsikten delas inte av Tommy Lindström. 

– Jag tycker inte att det är så farligt att poliser tar i för hårt under ett ingripande. Men däremot om man missköter sig med droger och alkohol och kör bil eller slår sin fru och terroriserar barnen tycker jag att det är väldigt allvarligt.