.jpg)
Kommunal har varslat om strejk på sitt största avtalsområde – där Sveriges Kommuner och Regioner, SKR är motpart. Det är det första strejkvarslet inom avtalsområdet på över tjugo år.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är bestörta.
Men Kommunal varslar ändå om strejk för att få sin vilja fram.
Har du barn på förskola eller i skola? Eller kanske jobbar du i ett kommunhus där vaktmästaren låser upp varje dag?
Eller kanske din pappa eller mormor sitter och väntar på sitt besök från hemtjänsten?
Eller har du bokat ett besök på vårdcentralen nyligen?
Då kan du beröras av Kommunals varsel.
Det är synd att det blev strejk säger arbetsgivarsidans förhandlingschef Jeanette Hedberg:
– Det är beklagligt att Kommunal väljer att varsla om stridsåtgärder och att välfärdens vardag nu riskerar att påverkas negativt. Vi är redo att hitta konstruktiva lösningar vid förhandlingsbordet, säger hon.
MISSA INTE: Rekordpris på guld: Dags att sälja sina smycken?
Kommunal är LO-familjens största fackförbund, och det här är den första strejken på avtalsområdet på över tjugo år.
Förra strejken var 2003. Då stannade Sverige. Förskolor stängde, vaktmästare låste inte upp till kommunhusen och potatisbullarna stod kvar i frysarna på hundratals skolor runtom i landet.
I år är det kanske dags igen. Offentlig sektor har över en halv miljon anställda på Kommunals avtalsområde. 355 000 av dem är medlemmar i facket som nu blåst till strid.
För bara en vecka sedan gick flera andra offentliga fackförbund med på kollektivavtal med SKR. Vårdförbundet, Vision och Läkarförbundet är några av dem. Hundratusentals offentligt anställda fick därmed sina lönelyft bestämda. Deras avtal löpte ut vid månadsskiftet mars-april.
Men det största facket Kommunal med sina hundratusentals barnskötare, vårdare och undersköterskor är inte nöjda med arbetsgivarens bud.
En av de som kan komma att strejka den 18 april är Oscar Parra Lopez på Heby simhall i Uppland.
– Det är klart att en strejk påverkar en hel del. Simundervisningen, träningen och gymmet stannar till. Det kommer att synas, säger han till Kommunalarbetaren.
I fjol höjdes lönen för Kommunals medlemmar och de andra som jobbar inom samma avtal, med i snitt 1 125 kronor i månaden. Anledningen till de höga påslagen var för att kompensera för den höga inflationen som fortsätter att sluka en allt större del av svenskarnas plånböcker.
Det skrev tidningen Kommunalarbetaren då.
Nu hoppas facket på att få ett lönelyft i linje med vad andra fackförbund har fått i offentlig sektor. Men det är inte där de är som mest oeniga med arbetsgivaren.
Så här skriver Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal på fackets hemsida:
"Kommunal har även krävt att ett helhetsgrepp tas för att skapa hållbara arbetstider, samt förbättringar i dygnsviloregleringarna för bland annat räddningstjänst och LSS-verksamhet. Villkor som motparten i stället vill försämra".
Många i offentlig sektor jobbar på obekväma arbetstider, och det är där hoppas på att få till en lösning som stört personalen i årtionden.
Här är alla som berörs av strejken i Stockholms Stad. För hela listan över de drabbade arbetsplatserna kan du klicka på länken här.
Här är en lista på strejkvarslade skolor
Hökarängsskolan
Kockar, köksansvarig, köksbiträden, lokalvårdare.
Årstaskolan/Årstaviken
Kockar, köksansvarig, köksbiträden, lokalvårdare.
Blackebergs Gymnasium
Kockar, köksansvarig, köksbiträden, lokalvårdare.
Kristinebergsskolan
Kockar, köksansvarig, köksbiträden, lokalvårdare.
Alviksskolan/Ulvsundaskolan
Kock, köksbiträden och cafébiträden
Campus Konradsberg
Kock och köksbiträde
Här är en lista på varslade förskolor i Stockholm
Förskola Älvskogen
Kock/kokerska
Förskola Våga Vilja
Kock/kokerska
Förskola Perrongen
Kock/kokerska
Förskola Spåret
Kock/kokerska
Förskola Marievik
Kock/kokerska
Läs mer om avtalsrörelsen på Nyheter24:s ekonomisida.
Strejk innebär att man inte går till jobbet. Det är ett av de hårdaste påtryckningsmedlen som personalens organisation, fackförbundet, kan använda för att pressa cheferna till att gå med på sina krav.
Exempelvis kan det handla om att man vill ha högre löner. Men det kan också handla om att man vill få bättre pensioner, kortare arbetsvecka, fler pauser eller något annat som man tycker är viktigt.
När man väl kommit överens om ett avtal mellan fackförbundet och arbetsgivarna, får man inte strejka längre. Då råder det som kallas för fredsplikt.
Ett sådant avtal kallas för kollektivavtal, är ofta flera hundra sidor långt och gäller i regel mellan ett till två år. Ibland är avtalstiden kortare, och ibland är den längre.
Källa: Svenskt Näringsliv
