.jpg)
Den så kallade värnskatten som betalades av höginkomsttagare mellan 1995 och år 2020 kostade i slutändan ingenting. Istället tjänade regeringen in mer pengar i skatter eftersom höginkomsttagarna började jobba fler timmar efter skattesänkningen.
Att sänka skatten för höginkomsttagare är i praktiken gratis. Det är en slutsats man kan dra av den avskaffade värnskatten som gick i graven 2020.
Skatten var en sorts höginkomsttagarskatt som infördes 1995. En kritik som framförts mot skatten var att en sådan skattesänkning till 100 procent bara hjälper de som redan är välavlönade.
Men samma välbeställda svenskar betalar faktiskt mer skatt nu efter att värnskatten avskaffats, säger Svenskt Näringslivs nationalekonom Fredrik Carlgren i en intervju med tidningen Näringslivet.
Tidningen Näringslivet ges ut av Svenskt Näringsliv.
Anledningen menar Carlgren är att den sänkta skatten innebar ett tydligare incitament åt de värnskattade att jobba mer. De som tidigare betalade värnskatt ansåg sig inte få ut tillräckligt mycket i lönekuvertet av att jobba övertid exempelvis. I och med skattens avskaffande kunde de jobba mer och därför faktiskt betala mer skatt än innan. Dubbelt så mycket, visade det sig.
Nu hoppas Fredrik Carlgren att skattesänkningens effekter leder till nya skattesänkningar.
Exempelvis skulle man kunna ta bort den övre gränsen, den så kallade avtrappningen, av jobbskatteavdraget.
I dagsläget får de som tjänar mer än 184 000 kronor i månaden inget jobbskatteavdrag alls. Men om man låter även de superhögavlönade svenskarna få skattesänkningar så kan det leda till att de vill jobba mer, och därmed bidra till både sina arbetsgivare i form av arbetstid samt till samhället i form av skatter och arbetsgivaravgifter.
– Om en skattesänkning är helt självfinansierad, då betyder det att den skatten är väldigt snedvridande och ineffektiv. Ett dåligt sätt att ta in skatteintäkter, säger Fredrik Carlgren till tidningen.
