Många svenskar är kritiska mot kontantfria verksamheter. Men hur kommer det sig egentligen att en butik kan neka kontanter som betalmedel? Nyheter24 frågade Svensk Handel.
Kontanternas vara eller icke vara har sannerligen varit på tapeten på sistone. När Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina ökade kontantanvändningen i Sverige.
– Jag tror folk i och med situationen i Ukraina fick en påminnelse om att det är bra att ha ett reservalternativ för betalning, sa Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, till Sveriges Radio då.
.jpg)
Men även efter krigsutbrottet i Ukraina har kontanternas roll i samhället diskuterats flitigt och under våren gick Riksbanken ut med en varning: fortsätter utvecklingen som den gör nu kan kontanter bli "i det närmaste oanvändbara i Sverige".
Samtidigt visar en ny undersökning från Verian, beställd av Bankomat, att 70 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska dåligt att allt fler butiker upphört att ta emot kontanter. Motsvarande siffra år 2020 var 50 procent.
– Även bland människor som oftast använder digitala betalsätt finns en insikt om samhällsbehovet av att det ska gå att betala med kontanter. Att kontanter fungerar som betalmedel är viktigt både för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett pressmeddelande.
.jpg)
Men vad är det egentligen som gör att butiker kan neka kontanter som betalmedel? Nyheter24 frågade Bengt Nilervall, näringspolitisk expert inom betalfrågor vid Svensk Handel.
– Det är avtalslagen som styr och överträffar lagen om legalt betalmedel. När en näringsidkare satt upp information, till exempel "kontantfritt", i entrén och en kund går in så innebär det att kunden har accepterat villkoren som gäller för den här verksamheten eller butiken. Det vill säga möjligheten att betala med kontanter har avtalats bort.
