Fredag 14 Mars 2025
Han kallas för en "konstmecenat". Ändå tycker miljardären Per Josefsson att konstverk är en dålig investering. Ändå tycker han att näringslivet ska satsa mer på kulturen. Hur går det ihop?
Per Josefsson har gjort sig en förmögenhet inom näringslivet. Miljardären tror också att konst och kultur kan göra företag mer lönsamma – men tror inte på trenden att spara eller investera i konstobjekt.
Det framgår av en intervju i Dagens Industri på lördagen.
Tidningen beskriver Per Josefsson och hans fru Lena Josefsson som "konstmecenater" som rör sig "i gränslandet mellan konst och näringsliv".
En mecenat är en investerare, och paret har finansierat allt från enskilda konstnärer och mindre bokförlag till större institutioner som Moderna museet och Dramaten.
Aktuellt just nu är att familjens stiftelse Jofam Foundation ska finansiera en nyinrättad professur i ”art and innovation” på Handelshögskolan i Stockholm.
Enligt Di går man in med 35 miljoner kronor för upprättandet av proffesuren. Det är inte småpengar ens för en miljardär, och understryker hur viktigt det är för Josefssonarna att berika, i ordets många bemärkelser, näringslivet med konst och kultur.
– Det är absolut en av våra större donationer. För bra saker finns det alltid resurser. Och den här professuren är verkligen en bra sak. Det är faktabaserad forskning, så långt ifrån flum du kan komma, säger Per Josefsson till tidnignen.
Han är ordförande för Handelshögskolans Art Advisory Board.
Den som går in på Handelshögskolan slås omedelbart av hur mycket konst som klär korridorerna, trapphusen och klassrummen.
Skulpturerna i det stora atriumet i mitten av byggnaden är också något som vittnar om kreativiet, snarare än ekonomi i excelark och miniräknare.
Och det är faktiskt Per Josefsson som är initiativtagare till den omfattande konstsamlingen på Handelshögskolan.
Inovation och konst är inte flum – det är värdeökande, menar han.
– Konsten tränar dig i att se nya perspektiv och se saker ur fler synvinklar. Det gör att du hittar nya vägar in i problemlösning. Du blir empatisk och kan läsa andra människor bättre, vilket gör dig till en bättre ledare. I slutänden blir du smartare och – om vi nu ska använda kapitalisttermer – du tjänar mer pengar, säger han till tidningen.
Men för att det ska fungera måste konsten vara just konst, verkar det som. Näring för själen. Han hatar tanken att allt måste resultera i ett nettokvitto i balansräkningen.
Konsten är inte till för att tjäna pengar egentligen. Man tjänar pengar för att skapa starka, gripande upplevelser. Som konst exempelvis. Upplevelserna finns inte till för att tjäna pengar.
Det är ett bakvänt sätt att se på både konst, näringsliv och vad som är viktigt i livet och samhället, verkar Josefsson tycka.
Svensk industri är, precis som tysk industri, byggt på ingenjörskonst och teknisk utveckling. Men det gör oss också lite tråkigare när vi träffar europeer från andra länder. Svenska företagsledare är inte populära på fester nere på kontinenter. Företagsledare från andra länder vill hellre sitta brevid fransmän och britter eftersom de ofta är roligare att prata med.
Svenska företagsledare som vill bli populära på kontinenten kan öppna sitt sinne för nya tankar genom att läsa en bok eller gå på en utställning, tycker Josefsson.
Det har blossat upp en politisk debatt om att kommuner och andra offentliga verksamheter lägger för mycket pengar på konst och estetik. Exempelvis när Norrköpings moderate kommunalråd angrep konstsatsningar.
– Hon uttalade sig på ett väldigt klantigt sätt. Att kalla kulturarbetare för en privilegierad elit när de tjänar kanske 20.000 kronor i månaden, det är ju rent fientligt och felaktigt. Jag håller inte med om att kultur ska behöva bära sina egna kostnader, den har ett högre syfte än så för samhället, säger Per Josefsson.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
