Svensk medicinexport går på högvarv. Men det behövs stor politisk vilja om vi vill fortsätta konkurrera på den knivskarpa globala marknaden i en tid då AI revolutionerar forskningen. "Danmark har tagit enorma kliv medan Sverige haft en vikande trend", säger experten Frida Lundmark.
Sverige tiodubblade handelsnettot i maj jämfört med för ett år sedan, enligt färska siffror från SCB.
Exportintäkter är viktiga för landets ekonomi. Men en lite okänd industri som står för en stor del av svensk export är läkemedelsbranschen.
Det berättar Frida Lundmark som är sakkkunnig på LIF, de forskande läkemedelsföretagen.
– Det ser fortsatt väldigt ljust ut. Exporten av läkemedel växte med 29 procent under april månad jämfört med motsvarande månad 2023. Det visar att läkemedel är en viktig del av svensk ekonomi och står för en betydande del av våra exportintäkter, säger hon till Nyheter24.
Det finns en global efterfrågan på läkemedel och Sverige är ett land som både bedriver pålitlig internationellt konkurrenskraftig forskning och tillverkning av avancerade mediciner.
De senaste årens lågkonjunktur har varit tuff för många branscher och i många länder.
Men efterfrågan på mediciner är relativt konstant, och suget efter nya revolutionerande läkemedel är stor. Det märks inte minst på framgångssagan Novo Nordisk i vårt grannland Danmark, som varit en av de stora snackisarna internationellt när det gäller bolag med supertillväxt under lågkonjunkturen.
– Generellt kan man säga att läkemedelsbranschen är en konjunktursäker bransch med en stabil efterfrågan. I tider av kris och oro faller läkemedel som vara inom kategorin trygga hamnar. Man behöver fortfarande sina mediciner även i kristid, säger Frida Lundmark.
Sveriges läkemedelsbransch är också en av de som vuxit snabbast på Stockholmsbörsen.
Av de svenska börsindex som mäts hamnar hälsovård på delad andra plats med Dagligvaror som båda vuxit 12,8 procent i börsvärde på 6 månader. På första plats hamnar medelstora bolag, där flera läkemedelsbolag ingår.
Men på årsbasis är utvecklingen för hälsovårdsindex betydligt högre – 17,09 procent jämfört med 9,38 procent för dagligvarorna.
– Vi har väldigt goda förutsättningar för fortsatt forskning. Men det är inget självspelande piano. Det behövs fortsatt statlig fokus på forskning och innovation, och fortsatt stöd för små och medelstora bolag, säger Frida Lundmark.
Läkemedelsbranschen är ett ekosystem av bolag, akademi och hälso- och sjukvård som alla behöver en gynnsam forskningsmiljö.
– Sverige är ett duktigt land. Men konkurrensen internationellt är knivskarp och den blir bara hårdare med utvecklingen av AI, säger hon.
AI håller på att revolutionera forskningsvärlden både i Sverige och utomlands. Istället för att göra tester fysiskt, ett efter ett, kan artificiellt intelligenta forskningsrobotar utföra dussintals, hundratals eller tusentals tester på samma tid – och billigare.
– Sverige är bra på både AI och läkemedelsforskning. Men det gör inte att vi kan luta oss tillbaka på gamla meriter. Vi måste vara på tårna hela tiden, säger Frida Lundmark.
Ett land som verkligen gått framåt är Danmark och Novo Nordisk, som nämndes tidigare i artikeln.
– För läkemedelsföretagen i Danmark är det tydligt att danska staten har haft en strategisk ambition att göra landet till ett framgångsland för medicinsk forskning och utveckling, säger Frida Lundmark.
I Danmark har antalet kliniska prövningar stadigt ökat de senaste tio åren.
Samtidigt har Sverige minskat i attraktionskraft för stora läkemedelsbolag att utföra kliniska prövningar.
– Kliniska prövningar är läkemedelsforskningens sista steg innan medicinen når marknaden och prövningarna ger patienter tidig tillgång till läkemedlet. Där har Danmark tagit enorma kliv medan Sverige haft en vikande trend, säger Frida Lundmark.
Nu efterfrågar hon ett fortsatt politiskt fokus på life science och ytterligare satsningar inom life science-området i Sverige.
– För att fortsätta framgångssagan som är svensk medicinexport och -utveckling, avslutar Frida Lundmark.
