Lördag 15 Mars 2025
Utvecklingen för kontanuttagen i Sverige ser dyster ut, enligt statistik från Bankomat AB. – Jag är rejält oroad, säger marknadschefen Johan Nilsson.
Den tekniska utvecklingen har gjort att allt färre svenskar använder sig av kontanter när de ska betala för tjänster och varor. I samband med Rysslands invasionskrig i Ukraina kunde man emellertid se att fler ville ha kontanter som en del av en hemberedskap – något Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) också lyft.
"Fundera på hur hemberedskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, då har du gjort mer än de flesta. Lite är bättre än ingenting! Gärna i mindre valörer", skriver myndigheten på sin hemsida.
.jpg)
Detta till trots har till exempel Riksbanken gått ut och varnat för att den snabba digitaliseringen av betalsystemen kan hota möjligheten att betala med kontanter.
– Om man inte fattar aktiva beslut nu så skulle vi kunna ha en situation om inte alltför lång tid där kontanter är i det närmaste oanvändbara i Sverige. Och eftersom vi tycker att kontanter ska kunna fungera som alternativt betalningsmedel, till exempel vid en krissituation, så tycker vi att regeringen behöver fatta aktiva beslut nu för att bromsa en sådan utveckling, sa Elin Ritola, enhetschef för betalningsanalys och innovation på Riksbanken, till SVT i våras.
.jpg)
Samtidigt visade nyligen en undersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svensk Handel, att 91 procent av butikerna inom detaljhandeln tar emot kontanter som betalmedel.
– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, sa Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel, i ett pressmeddelande då.
Nu visar det sig dock, i statistik framtagen av Bankomat AB, att kontantuttagen i Sverige minskar. Mer specifikt tog varje svensk, i genomsnitt, ut 398 kronor i månaden ur företagets kontantautomater under de första sex månaderna av 2024.
Det är en minskning med hela 13 procent jämfört med samma tidsperiod förra året, vilket oroar Johan Nilsson som är marknadschef på Bankomat AB.
– Jag är rejält oroad över utvecklingen. Kontanthanteringen har nu hamnat i en negativ och självförstärkande spiral. Den stadigt minskande efterfrågan på kontanter leder till att privata företag drar ner på sin kontantservice, vilket gör det svårare för konsumenter att använda kontanter och då minskar deras efterfrågan ännu mer, och så vidare, säger han i ett pressmeddelande.
.jpg)
Nilsson fortsätter:
– Digitaliseringen av betaltjänster är på många sätt mycket positiv. Men det finns fortfarande ett stort samhällsbehov av kontanter, inte minst för Sveriges krisberedskap. Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer, säger Johan Nilsson.
MISSA INTE: Polisens varning om kontanter: "Kontrollera..."
.jpg)
Så här såg uttagen ut per person och månad i kronor i Sveriges olika län:
Den 31 december i år ska Dennis Dioukarev, som tillsatts som utredare av regeringen för att undersöka möjligheten att betala med kontanter, föreslå åtgärder för att stärka kontanthanteringen i Sverige.
– För att kontanthanteringen ska fungera framöver behövs en kombination av självreglering bland marknadsaktörer, inte minst inom handel och besöksnäring, och statliga insatser. I slutändan ligger dock huvudansvaret för att upprätthålla en samhällsviktig infrastruktur med svag kommersiell bärkraft på staten, säger Johan Nilsson.
När Nyheter24 frågar Nilsson vad det är för typ av statliga åtgärder han vill se svarar han:
– Det handlar om att staten bör införa incitament som gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter. Konkret bör staten stå för delar av handlarnas kostnader för kontanthantering. Det kan till exempel handla om staten betalar för upphämtning av dagskassor en gång i veckan. Ett annat sätt är att staten subventionerar värdehanteringen, vilket i längden också skulle gynna handlare.
Nilsson menar också att det är "orimligt" att småföretagare på glesbygden ska bära kostnaden för kontanthanteringen.
– Liksom staten tar ansvar för annan samhällskritisk infrastruktur, såsom elnät, vägar och sjukvård, måste staten också ta ansvaret för kontanthanteringen.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
