Fredag 21 Mars 2025
Långa boräntor har redan börjat höjas i kölvattnet på Tysklands finanspolitiska u-sväng, som öppnar för jättelån till försvar och infrastruktur. Inflationen – även i Sverige – kan på sikt också tryckas uppåt.
— Netto blir det väl lite högre inflationstryck, säger SEB-ekonomen Marcus Widén.
— Och det är rimligt att anta att den neutrala räntan stiger, tillägger han.
Den neutrala ränta är den räntenivå som behövs för att nå inflationsmålet på 2 procent.
Tysklands lånebehov ökar markant när de historiska satsningarna på försvar, infrastruktur och klimatomställning ska finansieras. Detta faktum har redan fått stora effekter på långa marknadsräntor i hela Europa – och har därmed bidragit till höjningar av bland annat långa boräntor även i Sverige.
Inflationsimpulser ingår i riskbilden, enligt Widén.
— Riktningen är lite högre pristryck på medellång sikt. Och det är något centralbankerna behöver hantera, säger han.
I prissättningen på marknaden har förväntningarna på Riksbankens styrränta lyft med drygt 0,25 procentenheter på två veckor – till 2,50 procent i slutet av 2026.
Men hur europeisk inflation utvecklas framöver är genuint svårt att förutspå – och det är en sak om det blir pristryck uppåt på insatsvaror som stål eller viktiga komponenter till försvarsutrustning. Det är en helt annan sak när det gäller löner eller livsmedels- och energipriser – som konsumenter känner av.
EU:s krympande arbetsföra befolkning innebär i sig risk för lite högre inflationstryck. Men den personal och de resurser som krävs till stora satsningar inom bygg- och försvarsindustrin framöver kan kanske ses som en ersättning för de industriella neddragningar som väntas bland EU:s fordonstillverkare.
En annan fråga som avgör inflationseffekten är enligt Widén hur stor andel av försvarsinköpen som görs från europeiska företag:
— Om man lägger pengarna i Europa kan det få en positiv tillväxteffekt och då kan inflationen öka via ökad efterfrågan.
— Men om vi köper amerikanska vapen eller importerar från Sydkorea får du ingen sådan effekt, vare sig på produktivitet eller inflation.
Satsningarnas effekt på framtidstron och därmed investeringar och konsumtion spelar också roll. Ökad efterfrågan i ekonomin driver tillväxt och skapar ett tryck uppåt på priser.
— Vi kanske behöver plussa på 0,2-0,6 procentenheter på tysk bnp per år framöver, säger Widén.
Tyska marknadsräntor drog iväg rejält uppåt – det största lyftet sedan den tyska återföreningen 1990 – när Friedrich Merz, som väntas bli nästa förbundskansler, lanserade förslaget om undantag från Tysklands skuldbroms när det gäller satsningar på försvar och infrastruktur.
Som mest var tioårsräntan uppe på en topp på 2,94 procent. Sedan dess har den dämpats till omkring 2,80 procent – upp med nästan 0,50 procentenheter sedan årsskiftet.
På valutamarknaden har euron lyft kraftigt, upp med nästan 5 procent mot dollarn sedan årsskiftet, till omkring 1,08 dollar per euro.
Samtidigt sticker Frankfurtbörsen ut med ett kurslyft på 16 procent hittills i år, vilket kan jämföras med minus 3 procent för S&P500-index på Wall Street.
Tunga tyska försvarsaktier som Thyssen Krupp, Rheinmetall och Hensoldt är i en klass för sig, med kurslyft på cirka 100-140 procent hittills i år. Men även andra europeiska försvarsaktier har rusat: brittiska BAE Systems är upp över 40 procent och svenska Saab ligger på plus 65 procent.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
