I ekonomiskt oroliga tider är det viktigt för hushållen att ha en buffert. Men många svenskar har litet eller inget buffertsparande, visar ny rapport. Det är det viktigaste sparandet vi har, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
I tider av osäkra inflations- och ränteprognoser är det extra viktigt att ha en buffert för att hantera oväntade ekonomiska situationer, menar Moa Langemark.
Men en ny rapport från Finansinspektionen (FI) visar att hälften av kunderna som undersökts har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och endast omkring tre av tio kunder har 50 000 kronor eller mer tillgängliga på ett sparkonto.
— Det är det allra viktigaste sparandet vi har. Bufferten ska aldrig ligga i fond- eller aktiesparande, där läget är oförutsägbart och snabbt kan svänga. Utan bufferten ska vara tillgänglig och ligga på ett sparkonto som har fria uttag och omfattas av insättningsgaranti.
Att lägga undan pengar i tider av skenande livsmedelspriser, höjda bolåneräntor och hyror kan vara lättare sagt än gjort – därför måste man börja försiktigt, menar Moa Langemark.
— För att sparandet ska hålla långsiktigt är det viktigt att lägga undan lite i taget. Börja inte med att sätta av en jättesumma, för att sedan inse att du ändå måste ta från sparkontot. Man behöver hitta en nivå som funkar för ens egen ekonomi.
Hur mycket en buffert bör vara på är individuellt. Men en bra utgångspunkt är ungefär två till tre månaders nödvändiga utgifter.
— Man får räkna ihop de utgifter man har, räkningar, hushåll, livsmedel. Sedan får man en summa man kan multiplicera.
FI:s rapport visar också att män är mer benägna än kvinnor att ta risker i sitt sparande. Sparkonton är den största sparformen för båda könen. Däremot har kvinnorna en större andel av sina tillgångar på sparkonton, 46 procent, jämfört med männens 39 procent. Medan männen har en större andel av sina tillgångar i aktier, 30 procent, jämfört med kvinnornas 18 procent.
— Pengar som ligger på börsen ska vara pengar som man inte behöver använda de närmaste fem till tio åren. Så har man för tillfället inget sparande alls är det inte börssparande man ska ägna sig åt.
Har man däremot en buffert och vill utöka sitt sparande till aktier och fonder menar Moa Langemark att det är viktigt att läsa på.
— Det finns ju alltid individuella intressen som styr men i regel är det bra att läsa på ordentligt och aldrig investera i något man inte förstår. Breda, billiga fonder passar de allra flesta, medan aktier kräver mer hemläxa.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.