Tullkrig, börskaos och oron för världsekonomin gör att vårbudgeten präglas av ovanligt stor osäkerhet. Besked om hur regeringen ska hantera eventuella dystrare tider får vi inte svar på idag.
Vårbudgeten innehåller prognoser och riktlinjer för finanspolitiken framöver. Men prognoserna är redan överspelade.
Siffrorna, från mitten av mars, spår en tillväxt på 2,1 procent i år. Det var en nedskrivning från de 2,5 procent man trodde på i budgetpropositionen i höstas. Då hoppades regeringen att 2025 skulle bli året Sverige tar sig ur lågkonjunkturen.
— Vi såg en viss återhämtning i december, den verkar nu förstörd av en politik som förs långt härifrån, sade finansminister Elisabeth Svantesson i SVT:s Agenda.
Finansdepartementet varnar för att Sveriges tillväxtprognos måste skrivas ned ytterligare. Orsaken är president Trumps tullkaos.
Många hotande tullhöjningar har visserligen skjutits upp i 90 dagar. Men finansdepartementet befarar att tullpausen leder till att svenska företag pausar sina investeringar i väntan på klara besked om vad som ska gälla. Samtidigt håller hushållen i sina pengar, vilket inte heller bidrar till att få hjulen att snurra i ekonomin.
Återhämtningen i svensk ekonomin kanske i bästa fall fördröjs ett halvår, men finansdepartementet förbereder sig också för att hantera något mycket värre.
Den senaste veckan har till exempel oron växt för att förtroendet för amerikanska statsobligationer och dollarn ska rasa, med oöverskådliga konsekvenser för finansmarknaderna.
Vårbudgeten innehåller nya förslag för 11,5 miljarder kronor, som tillförs gällande budget för 2025. Där ingår ett konjunkturpaket med framförallt ett utökat ROT-avdrag, som ska skapa mer byggjobb, och pengar till fler platser på yrkeshögskolan.
Men det väntas inte räcka långt om lågkonjunkturen fördjupas. Sverige har redan i dag hög arbetslöshet jämfört med övriga EU.
Varningar har också höjts för att det utökade ROT-avdraget kan bli en felsatsning när effekterna av oron i världsekonomin visar sig.
Regeringen har lovat fler åtgärder för att på kort sikt stötta hushåll och företag för att få fart på ekonomin och på lång sikt stärka Sveriges konkurrenskraft. De kan dröja till höstens budget för valåret 2026.
Några besked om innehållet i höstens budget väntas Svantesson inte kunna leverera redan idag. Regeringen vill först veta mer om hur ekonomin utvecklas.
— Blir utvecklingen betydligt sämre får vi se då på vilka sätt vi kan stötta ekonomin och hushållen, sade Svantesson i Agenda.
Stimulanspaket: 5,8 miljarder kronor (mdr), varav:
— Tillfälligt höjt rot-avdrag: 4,35 mdr
— Ökat vägunderhåll: 0,5 mdr
— Fler platser på yrkeshögskolan: 0,407 mdr
— Fler platser på regionalt yrkesvux: 0,302 mdr
Ökade utbetalningar från lönegarantin: 1,15 mdr
Ökade kostnader för akassa: 1 mdr
Ökade utgifter för internationella organisationer: 0,55 mdr
Psykiatrisk vård: 0,5 mdr
Kriminalvården: 0,484 mdr
Ökad skolsäkerhet: 0,353 mdr
Åtgärder mot ungdomskriminalitet: 0,357 mdr, varav:
— Fler ungdomsvårdsplatser i kommuner: 0,1 mdr
— Fler ungdomsvårdsplatser i SIS: 0,2 mdr
— Skolsociala team 0,05 mdr
Övrigt cirka 1,3 mdr, varav:
— Åtgärder mot hybridkrigföring: 0,096 mdr
— Sjöfartsverket: 0,071 mdr
— Kostnad för inställda digitala nationella prov: 0,082 mdr
— Civilt försvar 0,085 mdr
Summa: cirka 11,5 mdr
Källa: Finansdepartementet
