Vattenfall startar ett separat kärnkraftsbolag och är på väg att plocka in Volvo, ABB, SSAB och andra industrijättar som delägare. Det underlättar att de som vill ha elen även är ägare, enligt Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Nyligen antog regeringen propositionen om en statlig riskdelning vid byggandet av ny kärnkraft. Detaljerna är inte spikade men det kan handla om att staten lånar ut i storleksordningen 300 miljarder kronor till den som bygger ny kärnkraft, plus att ägarna garanteras ett visst lägsta pris för elen.
Vattenfall tänker söka det statliga stödet och en förutsättning är att man har ett särskilt projektbolag som nu bildas, Videberg Kraft AB.
Den statliga energijätten ser gärna att den svenska storbolagsindustrin går in som delägare, i form av bolaget Industrikraft med flera stora svenska industrijättar som delägare.
— Vi för en dialog med Industrikraft om möjligheter för ett framtida delägarskap, säger Desirée Comstedt.
Att framtida elkunder även är ägare skulle vara positivt, enligt henne.
— Vi har ju länge pratat om att ett nära samarbete mellan oss energibolag och industrin är en förutsättning för att omställningen ska ske.
Skulle du uttrycka det som att det är ett önskemål eller en nödvändighet?
— Jag skulle uttrycka det som att vi ser väldigt positivt på att även industrin kliver in och är med och driver på utvecklingen av ny kärnkraft.
Hur stora ägare Industrikraft kan komma att bli är för tidigt att säga, enligt Vattenfall. Bland Industrikrafts ägare finns storbolag och elslukare som ABB, Volvo, stålkoncernen SSAB, gruvjätten Boliden, skogsbolagen Billerud och Stora Enso, SKF och försvarskoncernen Saab med flera.
"Nästa steg för att kunna fatta investeringsbeslut inleds nu", säger Industrikrafts ordförande Tom Erixon i en skriftlig kommentar.
Hur stor Vattenfalls och de eventuella samägarnas investeringar blir är oklart. Det beror bland annat på vilken typ av kärnkraftsreaktorer Vattenfall tänker bygga, småskalig kärnkraft eller mer konventionella reaktorer av typen som finns i dag. Hur förhandlingen med staten går är också avgörande, enligt Desirée Comstedt.
Planen är att ha de första nya reaktorerna vid Ringhals i drift i mitten av 2030-talet, som tidigast. Och ett slutligt investeringsbeslut, när alla tillstånd väntas vara på plats, beräknas först mot "slutet av 2020-talet", enligt Desirée Comstedt.
