Från och med 2026 kräver EU att medlemsstater har en gemensam e-legitimation. Därtill ska den svenska staten nu också lansera en egen e-legitimation. Det innebär att det, utöver BankID, i framtiden kommer finnas flera valmöjligheter.
Tidigare i år beslutade EU att alla medlemsstater snart kommer vara skyldiga att erbjuda en digital plånbok till alla medborgare. I den så kallade eIDAS-förordningen redogörs för hur en gemensam e-legitimation ska göra det möjligt att kunna hantera allt från körkort till underlag för att öppna bankkonto utomlands.
E-legitimationen, som fått namnet EUID Wallet (EU Digital Identity Wallet) är beräknad att vara tillgänglig för EU-medborgare under 2026.
I Sverige finns redan BankID, en stor aktör som ägs av Finansiell ID-Teknik BID AB, som i sin tur ägs av flera storbanker.
Regeringen har tidigare gett Digg, Myndigheten för digital förvaltning, i uppdrag att utveckla en statlig e-legitimation för att öka tillgängligheten för e-legitimation.
På sin hemsida skriver man att e-legitimationer är en samhällskritisk infrastruktur som måste fungera hela tiden.
”Samtidigt är Sverige ett av ett fåtal länder inom EU som inte har en statlig e-legitimation”, skriver de.
Med bakgrund av detta har den svenska staten fattat beslut om att utveckla en statlig e-legitimation.
I en tidigare intervju med Sveriges Radio har Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, redogjort för varför behovet kring en ny tjänst är stor.
– Det finns i dag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation.
Hon säger även att den dominerande lösningen i dag riskerar att bidra till att samhället stannar upp om tjänsten inte fungerar.
Tjänsten är BankID, som årligen används flera miljarder gånger för både underskrifter och identifieringar. Under 2023 beräknade företaget att 99,4 procent av svenskarna i åldrarna 18-67 år har BankID installerad.
– Vi har en dominerande lösning som gör att om den går ner så är riskerna att samhället stannar, säger Hämäläinen till Sveriges Radio.
Den statliga e-legitimationen kommer dock att skilja sig från BankID, främst då det istället kommer handla om en fysisk e-legitimation i form av ett plastkort. Tanken är kortet ska kunna läsas av trådlöst av telefonen.
Anneli Hagdahl arbetar som strateg på Digg. I ett mejl till Nyheter24 förklarar hon hur man arbetar med att göra den kommande tjänsten så säker som möjligt för användarna.
”Centralt i den föreslagna lösningen är att användaren alltid måste ange en PIN-kod i kombination med kortläsning, vilket innebär att det inte finns nån möjlighet att använda kortet utan innehavarens vetskap och medgivande. För att motverka bedrägerier behövs en kombination av åtgärder, där tekniken är en del, men det behövs också upplysning och ökad medvetenhet i samhället om riskerna med felaktigt handhavande”.
Hagdahl förklarar även hur den svenska statliga e-legitimationen kommer att fungera i förhållande till EU:s e-legitimation.
"De digitala identitetsplånböckerna, EU Digital Identity Wallet, ska gå att använda i Sverige och över gränserna inom EU, både i situationer där man är fysiskt närvarande (exempelvis en körkortskontroll eller biobiljett) och i e-tjänster (yrkeslegitimationer, kursintyg, uppgifter om sitt företag etc). En digital identitetsplånbok utfärdad av Sverige ska accepteras inom EU och här i Sverige ska vi acceptera andra länders identitetsplånböcker", skriver hon till Nyheter24.
Den nya statliga e-legitimationen kommer, liksom EU:s e-legitimation, att lanseras under 2026. Och i ett mejl till Nyheter24 bemöter BankID hur de ser på att staten väljer att ta fram en egen e-legitimation.
”Att staten tar fram en statlig e-legitimation välkomnar vi. Det är bra att staten tar ansvar för att grundidentifiera samhällsmedborgare”, skriver Charlotte Pataky pressansvarig på BankID.
Trots att statens e-legitimation blir tillgänglig för alla så ser man inte ett scenario där det kommer att bli någon framtida konkurrens om användarna. Tvärtom så betonar Pataky att BankID arbetar med myndigheter för att förebygga och förhindra bedrägerier.
”Vi samarbetar redan idag med staten, exempelvis har både DIGG, PTS, Riksbanken med flera insyn i vår verksamhet. Vi samarbetar även med brottsförebyggande myndigheter för att minska bedrägerierna. Vi ser det positivt och som ett komplement till BankID”, skriver Charlotte Pataky.
Med bakgrund av att man vill göra det möjligt för alla att ta del av en e-legitimation är syftet att göra tillgången till det svenska systemet mer jämlikt och säkert.
Den statliga identitetsplånboken kommer att vara gratis för privatpersoner. Det kommer att finnas olika appar för plånböcker för nedladdning. Användaren knyter sin identitet till appen och sedan är identitetsplånboken redo att användas, enligt Myndigheten för digital förvaltning.
