De är budgetens stora förlorare: "Berörs inte alls"

Torsdagen den 19 september kallade regeringen till pressträff. Där redogjorde finansminster Elisabeth Svantesson (M) årets budgetproposition för 2025.

Totalt fördelas 60 miljarder kronor inom allt från skattelättnader, väldfärd, totalförsvar, miljö och klimat och rättsväsende till infrastruktur, forskning och kostnader för läkemedel. 

Svantesson redogjorde för att den nya budgeten är både expansiv och innehåller reformer för mer pengar än budgeten 2024 innehöll, som då låg på 39 miljarder kronor.

– Människor har tappat tio års reallöneökningar. Det har varit väldigt tufft för många, sa hon enligt TT.

LÄS MER: Regeringen: Sänkta skatter lyfter Sverige

"Dags att leverera på vallöftena"

För att bena ut vad budgeten kommer betyda för svenska folket har Nyheter24 pratat med sparekonomen Frida Bratt som förklarar att hon tycker det vore konstigt om reformerna inte presenterats.

– Det hade snarare förvånat om de här reformerna som är med inte hade varit det. Skattefria grundnivån på sparande har man pratat om sedan Tidöavtalet blev känt, likaså jobbskatteavdraget, säger hon och tillägger:

– Det var helt enkelt dags att leverera på vallöftena nu, nu kan man inte hänvisa till inflationen längre. Vad gäller sparskatten är ju en morot att spara mer inte ens inflationsdrivande. Det var dags nu, och det var bra att de här reformerna var med.

MISSA INTE: Så mycket lägre skatt får finansministern – jämfört med dig

De tjänar mest på budgetreformerna

Närmare hälften av den totala budgeten, 27 miljarder, kommer att läggas på de svenska hushållen. 

Bratt förklarar att den stora satsningen sker på just jobbskatteavdraget, som budgeterats till elva miljarder kronor, vilket resulterar i att löntagarna får ses som vinnare, enligt Frida Bratt. 

– Där har det förstärkta jobbskatteavdraget ett fokus på låg- och medelinkomsttagare, där det blir några hundralappar mer kvar i plånboken varje månad. Höginkomsttagare träffas av detta jobbskatteavdrag men också av slopandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget, som infördes 2016, säger hon och utvecklar vidare: 

– En annan stor reform är ju en skattefri grundnivå på sparande, och där tror jag fler kan tycka att det är värt att sätta av lite extra till ett sparande tack vare den här moroten.

MISSA INTE: Vinnarna i nya budgeten: De kan få 3 400 mer varje månad

Pensionär? Så mycket sänks din skatt i budgeten

En specifik grupp det pratas om mycket den senaste tiden är landets pensionärer som i allt större utsträckning haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Framför allt i tider då inflation och höga räntor varvas med allt dyrare matpriser och drivmedelskostnader.

Bratt redogör för hur mycket en skattelättnad kan komma att påverka dig som är pensionär i och med regeringens budgetproposition, och det visar sig att det inte är jättemycket det handlar om varje månad.

Men å andra sidan är det en viktig aktion, som hon ser det, att pensionärers plånböcker får ett lättat tryck.

– På snittpensionen är skattesänkningen strax under 150 kronor. Det är klart att det inte är några enorma summor, så man kan diskutera hur mycket det egentligen kommer att kännas i de äldres plånböcker. Men det är viktigt rent principiellt eftersom man med den förstärkta grundnivån undviker att en skatteklyfta mellan löner och pensionsinkomster uppstår, när man stärker jobbskatteavdraget.

LÄS MER: Pensionärerna sågar budgeten: "Det är fruktansvärt"

De är budgetens förlorare enligt ekonomen

När det finns vinnare brukar det som bekant även finnas förlorare. Enligt sparekonomen finns det en grupp som får mer, och i andra änden en grupp som knappt påverkas alls, vilka någonstans får ses som just förlorare i den nya budgeten.

– Det är helt klart så att det är löntagare och sparare som får mer. En del grupper berörs inte alls, exempelvis arbetslösa som inte får mindre men heller inte mer. En grupp som får mindre i kronor och ören är barnfamiljer med bostadsbidrag, som visserligen får det så kallade tilläggsbidraget förlängt – men sänkt från 40 procent av det preliminära bostadsbidraget till 25 procent. Skuldsatta, de med blancolån med höga räntor, får högre kostnader eftersom ränteavdraget på den här typen av lån trappas av på en period om två år.

MISSA INTE: Så mycket pengar ska du ha på kontot när du dör