Regeringen föreslår flera ändringar i budgetpropositionen för 2025. En ändring, som kan kosta landets pensionärer pengar, är PRO:s förbundssekreterare Christine Cars-Ingels starkt kritisk till. – Det är inte alla som har råd att täcka de ökade kostnaderna, säger hon till Nyheter24.
Den 19 september presenterade regeringen, med finansminister Elisabeth Svantesson (M) i spetsen, budgetpropositionen för 2025 som benämns ”en budget för ett rikare och tryggare Sverige”, av regeringen.
Svantesson lät då meddela att man ämnade fördela 60 miljarder i allt från sänkta skatter och avgifter till att stärka både välfärd och totalförsvaret.
En som tidigt var kritisk till budgeten var PRO:s ordförande Åsa Lindestam.
I en intervju med TT vädrade hon kritik mot att budgeten, enligt henne, missar att stötta medlemmarna i Pensionärernas riksorganisation då sänkt skatt för pensionärerna endast får ett tillskott på 2,5 miljarder kronor – långt ifrån tillräckligt enligt Lindestam.
– Det är verkligen tummen ned. Man talar om 150 kronor mer i månaden, sa hon till TT efteråt.
Sänkt skatt: 26,7 miljarder kronor (mdr) (44 procent av budgeten)
— förstärkt jobbskatteavdrag: 11 mdr
— sänkt skatt pensionärer: 2,5 mdr
— slopad avtrappning av jobbskatteavdraget: 4,7 mdr
— sänkt skatt på ISK-sparande: 4,4 mdr
— sänkt bensinskatt: 3,2 mdr
— avskaffad flygskatt: 0,9 mdr
Välfärd: 7,5 mdr (12 procent av budgeten)
— vård: 4,6 mdr
— skola: 2,8 mdr
— omsorg: 0,1 mdr
Totalförsvar : 8,6 mdr (14 procent av budgeten)
Miljö och klimat: 1,3 mdr (2 procent av budgeten)
Rättsväsende: 3,5 mdr (6 procent av budgeten)
Infrastruktur (vägunderhåll): 1,6 mdr (3 procent av budgeten)
Forskning : 1,5 mdr (3 procent av budgeten)
Kostnader för läkemedel : 5,6 mdr (9 procent av budgeten)
Övrigt: cirka 4 mdr (7 procent av budgeten)
Summa: Cirka 60 miljarder (100 procent av budgeten)
Källa: Finansdepartementet
En annan förändring i budgetpropositionen, som kommer slå hårt mot landets äldre, är förslaget om att höja beloppsgränsen i högkostnadsskyddet, som föreslås träda i kraft 1 juli 2025.
I dag betalar de som behöver läkemedel fullt pris upp till 1 425 kronor. Men enligt Läkemedelsvärlden vill regeringen höja beloppet så att man blir tvungen att betala full pris upp till 2 000 kronor istället.
Det innebär att skillnaden för en pensionär skulle bli att man tvingas betala 575 kronor mer innan högkostnadsskyddet faller in. Då är det också utöver den årliga höjningen av högkostnadsskyddet som sker på grund av inflationstakten. Vid årsskiftet 2024/2025 höjs det med 50 kronor. Och mer kan det alltså bli nästa år.
En som är starkt kritisk till förslaget om att höja gränsen för fullt pris är PRO:s förbundssekreterare Christine Cars-Ingels. I en intervju med Nyheter24 redogör hon för vilka risker det kan komma att medföra för landets äldre.
– Vi ser en tydlig risk att äldre drabbas hårt av höjningen av högkostnadsskyddet. Läkemedelsanvändningen är störst bland äldre och kvinnor, vilket gör dessa grupper särskilt sårbara. Många äldre har begränsade ekonomiska resurser och den ökade kostnaden kan tvinga dem att avstå från nödvändig medicinering, vilket försämrar deras hälsa och riskerar att öka vårdkostnaderna på sikt, säger Cars-Ingels och tillägger:
– Vi förutsätter att regeringen har en tydlig plan för att skydda de mest utsatta äldre, så att ingen ska behöva välja mellan sin hälsa och ekonomin.
Finns det risk att äldre i större utsträckning får svårare att införskaffa nödvändig medicin?
– Ja, det finns tydliga risker att fler äldre avstår från att hämta ut sina läkemedel på grund av de ökade kostnaderna. Enligt Vårdanalys har var tredje person som avstått från att hämta ut läkemedel gjort det på grund av kostnaden. De ekonomiskt utsatta drabbas hårdast, och detta kan leda till försämrad hälsa och ökade vårdbehov.
Om risken ökar för att äldre undviker att införskaffa medicin på grund av kostnaderna, finns det då något positivt med förslaget? Enligt Cars-Ingels kan det på kort sikt bespara staten pengar.
Men risken är att det över tid kostar mer när medicinska omkostnader drabbar ekonomiskt sårbara.
– Regeringen motiverar förslaget med att minska de snabbt ökande offentliga kostnaderna för läkemedel, och planen innebär att svenskarna ska ta en större del av kostnaden ur egen ficka. Även om detta kan leda till kortsiktiga besparingar för staten, finns en tydlig risk att det slår hårt mot de som redan är ekonomiskt sårbara.
Hon menar istället att alla inte har råd att täcka ökande omkostnader och att det på sikt snarare leder till att fler väljer bort medicinering, även om det är högst nödvändigt.
– Det är inte alla som har råd att täcka de ökade kostnaderna, och på sikt kan det leda till fler avståenden från nödvändig medicinering, vilket riskerar att öka vårdkostnaderna när hälsan försämras, säger hon avslutningsvis till Nyheter24.
