Fredag 14 Mars 2025
Vissa pensionärer kämpar med att få ekonomin att hå ihop. Andra har det aningen lättare. Men det finns de, inte alltför långt bort, som tvingas klara sig på blott ett par tusen – varje månad.
Svenska pensionärers ekonomi är ofta något som tenderar att skapa debatt med starka åsikter. Många anser att en äldre person som arbetat ett helt liv inte bör beskattas på den nätta pensionen de får utbetald, medan andra anser att skatten avser alla för att bibehålla Sveriges skyddsnät och välfärd.
.jpg "Foto: Henrik Montgomery/TT")
Och även om pensionärernas ekonomi tenderar att se olika ut beroende på yrkesliv så finns det, enligt tjänstepensionsföretaget Alecta, en grupp individer som ska ha det ekonomiskt svårare än landets fattigpensionärer.
I en rapport, baserad på siffror från Statistiska centralbyrån, pekar de på att hela 30 procent i åldrarna 20-29 är låginkomsttagare. Samtidigt är det endast mellan 10 och 13 procent i ålderspann från 60 år upp till 87+ som beräknas vara låginkomsttagare.
Så ser fördelningen av låginkomsttagare, i rapporten även kallade fattigpensionärer, ut i åldersgrupperna:
I Sverige låg den genomsnittliga allmänna pensionen före skatt på 15 600 kronor per månad, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar i juli 2024.
Den genomsnittliga allmänna pensionen för kvinnor låg dock på blott 14 500 kronor samtidigt som den för männen låg på 16 700 kronor.
Utöver allmän pension utgörs även pensionssystemet av tjänstepension, för de som haft det under sitt yrkesliv, och även privat sparande.
Några som dock har det än kärvare är pensionärer i Estland. Där får nämligen landets äldre klara sig på rejält mycket lägre utbetalningar jämfört med svenska pensionärer på andra sidan Östersjön.
Tidningen Senioren uppger att risken för fattigdom är hög, något som bland annat hotar landets äldre. I Estland ligger nämligen medelpensionen på 774 euro netto i månaden, vilket motsvarar 8 800 svenska kronor. I jämförelse ligger en medellön i landet på 1 895 euro, motsvarande 21 500 kronor.
– Det finns OECD-rapporter som visar att estniska pensioner är bland de allra lägsta i Europa. Särskilt för dem som lever ensamma blir då risken för fattigdom hög. Har man två låga pensioner kan det fungera hyfsat. Men med bara en blir det tuffare. Därför är det många estländare som fortsätter att jobba även efter pensionen, åtminstone deltid eller lite extra, säger Kaire Peik, ansvarig för pensionssparande vid Swedbank i Estland till Senioren.
På grund av inkomsttappet för de estländare som går i pension har regeringen på senare år infört flera åtgärder för att förbättra situationen.
2002 infördes premiepensioner som ett obligatoriskt komplement till den statliga pensionen. Det har medfört att arbetstagare sedan dess får två procent av bruttolönen avsatt varje månad. Därtill skjuter sedan den estländska staten till ytterligare fyra procent.
Och under 2025 kommer ytterligare åtgärder vidtas då den egna valmöjligheten ökar för arbetstagare.
– Från och med nästa år kommer man att kunna öka på sin egen procentuella del här och sätta av fyra eller sex procent av sin lön för att förbättra den kommande pensionen, säger Peik till tidningen.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
