Rysslands invasion av Ukraina har lett till oro världen över och länder runtom i Europa har börjat rusta för att klara av kris och krig. Men hur ser hotbilden ut mot Sverige? – Det viktigaste är att förstå att hotet kan drabba oss där vi är som svagast, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, till Expressen.
Den 24 februari vaknade världen upp till att ryska trupper korsat gränsen till Ukraina och nu härjar ett fullskaligt krig i landet. Här kan du läsa om krigets första månad.
Nyheter24 har tidigare rapporterat om hur president Vladimir Putin skulle kunna "straffa" Sverige för det militära stöd som man riktat mot Ukraina och de sanktioner som man riktat mot Ryssland. Läs mer om det här.
Inte helt oväntat är ryska cyberattacker en del av det ryska hotet mot Sverige, men enligt Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, innefattar hotbilden mer än så.
– Det viktigaste är att förstå att hotet kan drabba oss där vi är som svagast och sårbarast. Det kan vara vår digitaliserade kritiska infrastruktur men det kan också vara genom informationsoperationer eller strategiska uppköp av viktig infrastruktur eller faktiskt det militära hotet, säger han till Expressen och fortsätter:
– Det finns en hotbild mot Sverige då vi dels är bland de politiskt mest obekväma länderna för Ryssland, med stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och drivande för sanktioner mot Ryssland. Men också då Ryssland är extremt måna om att hota för att hindra ett Nato-medlemskap.
Och hotbilden mot Sverige ser inte ut att lätta i närtid, menar Oscar Jonsson.
– Tyvärr ser det ut att bli värre då många av de faktorer som verkat återhållande för den ryska ledningen såsom sanktioner nu är borta. Därtill kan den ryska ledningen och folket uppleva att den kommande ekonomiska krisen är skapad av väst och således en eventuell dolkstötslegend få näring, säger han till Expressen.
