Frågan om ett svenskt Natomedlemskap är hetare är någonsin tidigare. Men vilka är egentligen för- och nackdelarna, för svensk del, med att gå med i Nato? Nyheter24 frågade Malena Britz vid Försvarshögskolan.
Sedan den ryska invasionen av Ukraina i slutet av februari har frågan om ett svenskt Natomedlemskap aktualiserats och flera riksdagspartier vill nu att Sverige ansöker om att få gå med i försvarsalliansen.
Inom Socialdemokraterna, som tidigare inte velat gå med i Nato, pågår nu omfattande diskussioner kring hur man ska ställa sig till ett medlemskap. Läs om vad som talar för och emot att partiet svänger i frågan här.
Men vilka fördelar skulle egentligen kunna följa med ett svenskt medlemskap i Nato? Nyheter24 frågade Malena Britz, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan, som beskriver det hela som en "komplex fråga".
– Förutom det faktum att övriga medlemsländer lovat att bistå Sverige om vi skulle anfallas och den avskräckande effekt som detta åtagande förväntas ha, så kommer möjligheterna till fördjupade försvarssamarbeten med andra länder öka, säger hon och fortsätter:
– Detta skulle kunna vara en ytterligare fördjupning av samarbetet med Finland, men även med andra Nato-medlemsländer om Sverige skulle vilja. Det kommer troligen också gynna svensk försvarsindustri.
Ett medlemskap i alliansen för dock inte bara med sig fördelar, konstaterar Malena Britz.
– Baksidan av att vara lovade hjälp om vi skulle bli anfallna är att vi förväntas hjälpa till att försvara de andra länderna i Nato om de skulle bli anfallna, säger statsvetaren och fortsätter:
– En annan nackdel skulle kunna vara Sverige förväntas under överskådlig tid att lägga minst 2 procent av BNP i försvarsbudget, vilket begränsar det nationella handlingsutrymmet om det sker en avspänning i framtiden och regeringen skulle vilja lägga mindre pengar på försvaret till förmån för andra budgetområden.
Politiskt sett skulle också ett Natomedlemskap, enligt Britz, kunna förändra relationen till andra länder som inte är med i alliansen.
– Andra nackdelar som har förts fram i debatten är den om utplacering av kärnvapen eller permanenta Nato-trupper på svensk mark. Min bedömning är dock att detta inte kan ske mot Sveriges vilja eftersom Nato är en rent mellanstatlig organisation som fattar beslut i konsensus, alla medlemsländer måste säga ja.
– Det är dessutom både en militärstrategisk och politisk fråga och det är ju inte alls säkert att en sådan utplacering skulle gynna Nato, avslutar Britz.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.