Nu ska löftena levereras — bråttom för Sveriges nästa regering

Först på onsdag räknas de sista förtids- och utlandsrösterna som inte hann komma in till vallokalen på valdagen.

Oavsett valresultat kommer Magdalena Andersson (S) att fortsätta som statsminister, åtminstone ett tag till. Det kan dock bli som statsminister i en övergångsregering i väntan på att en ny regering kan bildas.

Redan under måndagen väntas de partier kontakta varandra som utifrån valresultatet hoppas kunna samarbeta i en regering eller med en regering.

Målet är att enas om ett program som stöds av tillräckligt många partier i riksdagen. En viktig fråga är om det går att få en regering med majoritetsstöd, så att de senaste årets parlamentariska kaos kan undvikas.

Bråttom för Sveriges nästa regering

Regeringsförhandlingarna kan bli svåra och dra ut på tiden oavsett vilken sida som har vunnit valet. Efter valet 2018 dröjde det drygt fyra månader innan Sverige hade en ny regering.

Samtidigt är det bråttom för Sveriges nästa regering att snabbt ta itu med vissa frågor. Den mest akuta är de höga elpriserna. Alla partiledare har varnat för att elräkningarna kommer att skjuta i höjden ytterligare i södra Sverige. S-ledaren Magdalena Andersson har talat om en "krigsvinter".

Nu måste politikerna leverera på de många och stora löften de utfärdat till hushållen och företag om elprisstöd under valrörelsen. Och det är knappt om tid.

Både höger- och vänstersidan har lovat hushållen ett högkostnadsskydd som ska gälla retroaktivt.

S-ledaren Andersson vill att minst 30 miljarder ska återföras till hushållen från Svenska Kraftnät. Det är dock oklart hur. Men Andersson har ändå redan lovat att pengarna kommer i vinter.

De fyra högerpartierna har garanterat att ett högkostnadsskydd ska vara klart den 1 november och gälla retroaktivt om de får regeringsmakten. Men inte heller de har ett gemensamt förslag klart.

Osäkert läge

Den regering som ska styra Sverige efter valet får också bråttom med att få ihop en statsbudget för 2023. Den måste läggs på riksdagens bord senast den 15 november.

Om det inte hinns med kan viktig tid gå förlorad när det gäller att sätta in åtgärder mot en hotande lågkonjunktur.

Stigande priser och räntor och Rysslands pågående krig mot Ukraina kan förändra den ekonomiska situationen snabbt för hushåll och företag. Från årsskiftet och fram till juli ska Sverige dessutom leda arbetet, som ordförande, i EU:s ministerråd.

Riksdagen öppnar den 27 september. Tidigast då kan riksdagen rösta om vem som ska vara Sveriges statsminister.

MP, V och C vill se S-ledaren Magdalena Andersson fortsätta. Men de har varken ett gemensamt regeringsprogram eller är överens om vilka som ska sitta i en regering.

— Det skulle vara bra att få en regering på plats snabbt, men det handlar helt om hur valresultatet ser ut, sade Andersson efter sista tv-debatten i lördags kväll.

M, KD, L och SD vill ingå i ett regeringssamarbete tillsammans. De har enats om riktlinjer och vissa förslag när det gäller rättspolitik, migration och energipolitik. Men många konflikter finns kvar att lösa, till exempel när det gäller a-kassa och bistånd.

Avgå eller stanna?

— Vi har förberett oss för hur vi ska sätta oss ned och ta hand om ett valresultat, sade moderatledaren Ulf Kristersson.

— Man ska vara noggrann, men vi är i ett läge där vi behöver göra reformer snabbt.

Han pekar också på Sveriges väg in i Nato som en anledning till att det behövs en handlingskraftig regering snabbt.

Om nuvarande statsminister Magdalena Andersson bedömer att nattens valresultatet är sådant att hon kan få tillräckligt stöd i riksdagen skulle hon kunna välja att sitta kvar. Då ska stödet för henne prövas i en obligatorisk statsministeromröstning inom två veckor efter att riksdagen öppnat.

Väljer hon att avgå efter valnatten, kommer riksdagens talman att be henne fortsätta som statsminister för en övergångsregering. Talmannen kan då redan inom några dagar inleda samtal med partiledarna för att hitta en kandidat till jobbet som Sveriges nästa statsminister.