Lördag 15 Mars 2025
En "vansinnig och kriminell" invasion. Så beskrivs Vladimir Putins krig i Ukraina när de tre fredspristagarna från Ryssland, Ukraina och Belarus gemensamt tog emot Nobels fredspris.
Den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for civil liberties (CCL) delar på fredspriset i år.
En sak står klar: den prestigefyllda utmärkelsen har inte fått pristagarna att lägga sig på latsidan, tvärtom.
— Ukrainas folk vill mer än någon annan i hela världen ha fred. Men fred kan inte uppnås om ett land som befinner sig under attack lägger ner sina vapen, säger Oleksandra Matvijtjuk, ledare för CCL, på plats i Oslo rådhus på lördagen.
Sedan den ryska invasionen i februari har CCL dokumenterat över 24 000 krigsbrott.
Oleksandra Matvijtjuk passade även på att återupprepa sin uppmaning om att få till stånd en internationell tribunal för att kunna åtala Putin, Lukasjenko och "andra krigsbrottslingar".
Till följd av Rysslands omfattande bombningar av Ukrainas energiinfrastruktiur tvingades Matvijtjuk skriva sitt tacktal sittande vid ett stearinljus
Hennes hårdnackade motstånd mot den ryska regimen delas av Memorials ordförande, Jan Ratjnskij, som fördömde Rysslands "imperialistiska ambitioner", som han anser är ett arv från Sovjetunionen som "frodas än i dag".
I dagsläget "kallas motstånd mot Ryssland för fascism", vilket "har blivit det ideologiska rättfärdigandet för det vansinniga och kriminella aggressionskriget mot Ukraina", säger han.
Memorial, som dels dokumenterar förtryck under Sovjettiden, dels arbetar med människorättsbrott som begås i dagens Ryssland, växte fram efter Sovjetunionens kollaps genom hundratals lokala initiativ. Organisationen är förbjuden i hemlandet.
Den tredje pristagaren, belarusen Ales Bjaljatski som grundade organisationen Vjasna 1996, har suttit frihetsberövad sedan juli förra året, och regimen tillät honom inte att via länk hålla sitt tal. I stället delade hans fru, Natalja Pintju, med sig av makens tankar.
Hon manade till kamp mot "diktaturer i hela världen". Enligt henne vill Putin med sitt krig skapa en "diktatur som står i beroendeställning" till Ryssland.
— Av samma typ som i dag råder i Belarus, där det förtrycka folkets röst ignoreras och åsidosätts, säger hon.
Vjasna (belarusiska för vår) är en organisation som arbetar för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som ägde rum när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning.
Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Han fick därefter en rad internationella människorättspriser och erkännanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.
Sedan förra året är han åter fängslad, för påstådda skattebrott.
Organisationen har sitt säte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil rights defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska freds och Amnestys svenska avdelning.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
