Natoledarna försöker enas om ett nytt löfte till Ukraina om ett framtida Natomedlemskap. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att löftet blir för svagt.
De 31 Natoländernas ledare inledde på tisdagen sitt toppmöte i Vilnius. Redan innan de lyckats enas om ett nytt Natolöfte till Ukraina är Zelenskyj kritisk på Twitter.
Där skriver presidenten att det är "absurt" att Nato inte diskuterar en tidtabell för när Ukraina ska bjudas in som blivande medlem till Nato eller för när ett Natomedlemskap ska vara uppnått.
Zelenskyj befarar att ett vagt Natolöfte öppnar för att ett ukrainskt medlemskap kan bli ett förhandlingskort för Nato i eventuella framtida fredsförhandlingar med Ryssland.
Det skulle innebära motivation för Ryssland att fortsätta terrorn, enligt presidenten.
Zelenskyj har bjudits in till Natotoppmötet där han bland andra ska träffa USA:s president Joe Biden.
Nato uttalade redan 2008 att Ukraina ska bli medlem i försvarsalliansen. Men det sades inget om när. Nu vill Ukraina ha ett tydligare löfte med en tidsram.
Men flera stora Natoländer, som USA och Tyskland, är oroade för att utfärda ett löfte till Ukraina som automatiskt leder till medlemskap utan att Ukraina lever upp till Natos krav eller trots att en konflikt med Ryssland fortfarande pågår.
— Naturligtvis förstår alla att det inte blir något medlemskap så länge kriget pågår, säger Estlands premiärminister Kaja Kallas.
Estland och de andra Natoländerna från det forna östblocket stödjer Ukrainas krav på ett tydligare löfte om att få bli medlem när kriget är slut.
Litauens president Gitanas Nauséda sade redan i måndags:
— Det viktigaste för mig är att vi i Vilnius tar beslut som gör ukrainskt medlemskap inte bara en teoretisk möjlighet, utan även praktisk.
Enligt Jake Sullivan, nationell säkerhetsrådgivare i USA:s regering kommer man att staka ut en "väg" av reformer mot ett ukrainskt medlemskap – men utan någon exakt tidtabell.
Däremot finns en preliminär överenskommelse mellan Natoländerna om en kortare medlemskapsprocess för Ukraina. Det ska ske genom att landet slipper att gå igenom Natos handlingsplan för medlemskap, MAP. Ukraina ska dock fortfarande behöva leva upp till olika krav, till exempel på anti-korruptionsreformer.
Klart är också att Natotoppmötet kommer att anta ett mångårigt stödprogram för att Ukraina ska kunna anpassa sitt försvar så att det ska råda full interoperabilitet med Natos styrkor.
Det kommer även att inrättas ett Nato-Ukrainaråd, som har sitt första sammanträde redan på onsdagen.
Bland de stora Natoländerna, som USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, diskuteras även säkerhetsförsäkringar för Ukraina tills landet kan bli medlem i Nato.
Diskussionerna förs i den så kallade G7-gruppen, där även Kanada, Italien och Japan ingår.
Säkerhetsförsäkringarna ska, enligt nyhetsbyrån Bloomberg, handla om leveranser av modern försvarsutrustning till luft, land och sjöförsvaret med prioritet på försvaret av luftrummet, artilleri, långdistansrobotar och pansarfordon. Det ska även röra sig om stöd till Ukrainas försvarsindustri, cybersäkehet, utbildningsinsatser och utbyte av underrättelseuppgifter.
Syftet skulle vara att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig och avskräcka Ryssland mot framtida aggression mot grannlandet, rapporterar Bloomberg.
En deklaration från G7-länderna förbereds i samband med Natotoppmötet i Vilnius, Litauen, enligt Bloomberg.
Frankrike donerar långdistansrobotar till Ukraina, meddelar president Emmanuel Macron enligt AFP. Det handlar om så kallade Scalp-robotar, vilket är det franska namnet för de fransk-brittiska robotar som Storbritannien kallar Storm Shadow. Ukraina har sedan en liten tid tillbaka fått sådana levererade från Storbritannien.
Tyskland kommer att tillkännage ett nytt vapenstödpaket till Ukraina värt motsvarande ungefär 8,2 miljarder kronor, uppger tyska källor för AFP.
