Minskad tillgång på mat och ökad spridning av sjukdomar. Invasiva arter hotar både människor och natur. Det slår den globala expertpanelen IPBES fast i en ny rapport.
Hotet från de invasiva arterna är underskattat. Det är slutsatsen efter att experter från 49 länder under fyra års tid gått igenom all vetenskap på området.
Fler än 37 000 arter har med mänsklig hjälp spridits till regioner där det inte funnits tidigare. Alla dessa är inte invasiva med experternas slutsats är att omkring 3 500 är det. Det innebär att de utgör ett hot mot andra växter och levande varelser. Det leder också till en årlig kostnad på 433 miljarder dollar, en kostnad som fyrdubblats var tionde år sedan 1970.
— Det är första gången vi har en total överblick över hur omfattade problemet med invasiva arter är, säger Maria Widemo, enhetschef för Artenheten på Naturvårdsverket som följt förhandlingarna på plats i Bonn.
IPBES, brukar beskrivas som den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. De har tidigare konstaterat att en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning de kommande decennierna. Nu presenterar de alltså ett scenario för vad som händer när arter får fäste på nya platser och konkurrerar ut det befintliga beståndet.
Av rapporten som nu presenteras framgår att spridningen av invasiva arter tillsammans med bland annat klimatförändringar och föroreningar, är en av de främsta orsakerna till minskningen av biologisk mångfald. Dessutom hotar de människors tillgång till föda och material som vi använder.
Människor som lever nära naturen, som till exempel många ursprungsbefolkningar, drabbas extra hårt när invasiva arter tar över, konstaterar rapportförfattarna.
Men även människors hälsa påverkas. Detta till exempel när invasiva myggor sprider malaria- och Zikavirus till fler och nya områden. I rapporten nämns också att beståndet av vissa fiskar i Viktoriasjön minskat betydligt efter att vattenhyacinten har spridits ohämmat. Även den svarta råttan som är en av de mest invasiva arterna globalt orsakar stora problem.
Vilka arter som utgör det största hotet varierar mellan olika platser. I Sverige är till exempel lupiner och parkslide bland de mest kända växterna.
— Vi har lämnat ett förslag till regeringen om att få ta fram en svensk förteckning av vilka arter som vi behöver ha under uppsikt och begränsa här. Vi har en EU-förordning som vi måste förhålla oss till men många av de arter som orsakar problem här finns inte med på deras lista, som lupin till exempel, säger Maria Widemo.
Genom att aktivt övervaka och bekämpa går det att blir av med invasiva växter och djur. Men det är enligt Maria Widemo avgörande att det arbetet inte tar uppehåll eftersom risken är att man måste börja om från noll.
— Det finns ett exempel från Skåne där man jobbar hårt med att få bukt med gul Skunkkalla, bland annat genom att engagera medborgare. Men när det inte fick mer pengar för att fortsätta så började frön som finns i marken att sprida sig igen.
På grund av minskade anslag har Naturvårdsverket strukit viktiga anslag till landets länsstyrelser för åtgärder på land under 2023. Men nyligen meddelade klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari att med start 2024 kommer 50 miljoner kronor årligen att betalas ut fram till slutet av 2026.
— De pengarna gör att det uthålliga arbete som behövs kan fortsätta. Det behövs framförhållning och kontinuitet under lång tid, säger Maria Widemo.
Invasiva arter är ett globalt problem men enligt rapporten från IPBES kommer 34 procent av de negativa konsekvenserna av invasiva arter från Nord- och Sydamerika, 31 procent från Europa och 25 procent från Asien.
Några av slutsatserna i rapporten är att många av världens länder måste satsa mer på att hindra och begränsa spridning av invasiva djur och växter.
”Detta måste ske på både global, nationell och regional nivå och involvera både myndigheter och medborgare”, säger Anne Larigauderie, verkställande sekreterare i IPBES, i en presskommentar.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har överlämnat ett förslag på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som ska omfattas av motsvarande förbud som EU-listade arter redan har.
Orsaken är att dessa främmande arterna påverkar natur och samhälle i hög utsträckning.
Av de totalt 41 arterna på listan är 13 landlevande:
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
Parkslide (Reynoutria japonica)
Hybridslide (Reynoutria x bohemica)
Jätteslide (Reynoutria sachalinensis)
Vresros (Rosa rugosa)
Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
Kotula (Cotula coronopifolia)
Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Höstgullris (Solidago gigantea)
Mink (Neovison vison tidigare Mustela vison)
Källa: Naturvårdsverket
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.