Utredningsförslaget om anonyma vittnen riskerar att "nagga rättsstaten i kanten", enligt Dennis Martinsson, lektor i straffrätt vid Linnéuniversitetet.
— När man inför ett system med anonyma vittnen så förändrar det synen på relationen mellan individen och staten, individen får inte veta all den information som staten har om en (individen) som leder till ett åtal, säger han och fortsätter:
— Den som är åtalad eller misstänkt för ett brott har inte någon möjlighet att bemöta ett anonymt vittne på ett sådant sätt som hade varit fallet om det inte var anonymt. Det riskerar att nagga rättsstaten i kanten.
Utredningens förslag, som presenterades på måndagen, innebär bland annat att rätten som dömer i ett mål inte får veta det anonyma vittnets identitet.
Det gör det svårt att värdera trovärdigheten i vittnets berättelse, enligt Martinsson.
— När domstolen inte vet vem som vittnar och varför så blir det svårt, jag skulle säga i princip omöjligt, för domstolen att avgöra trovärdigheten i vittnets berättelse. Det gör att domstolen inte kommer att värdera vittnesmål som är anonyma annat än att ge dem, om ens något, ett väldigt lågt bevisvärde, säger han.
