Extrem kyla kommer fortfarande att förekomma i Sverige, Norge och Finland – men inte lika ofta. Det är slutsatsen i en snabbanalys av köldknäppen i början av januari.
När mätstationen i Vittangi, sex mil sydöst om Kiruna, visade -44,6 grader den 5 januari i år var det inte bara ett svenskt köldrekord för 2000-talet. Varken Finland eller Norge har uppmätt en så pass låg temperatur under samma period.
Dagen därpå uppmättes -31,1 grader i Oslo, vilket även det var ovanligt kallt för den norska huvudstaden.
Sådan extrem kyla som början av januari bjöd på i de tre nordiska länderna blir mindre sannolik till följd av klimatförändringarna, enligt en ny så kallad attributionsstudie från det internationella forskarnätverket World Weather Attribution (WWA).
— Generellt kommer den typen av köldvågor att bli mindre intensiva och frekventa på mellanbreddgraderna, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI och en av författarna bakom studien, under en pressträff.
För att analysera köldvågen i början av januari har forskarna dels tittat på snittet under den kallaste femdagarsperioden i ett område omfattande delar av Norge, Sverige och Finland, dels den enskilt kallaste dagen som uppmättes på en mätstation i Oslo.
Den fem dagar långa köldknäppen som har studerats är inte extrem i historiska termer, enligt studien som visar att det var den tolfte kallaste i sitt slag sedan 1950. Med dagens uppvärmning på runt 1,2 grader, jämfört med förindustriell tid, är liknande köldknäppar att vänta ungefär vart 15:e år, enligt forskarna.
Att det blir under minus 30 grader en enskild dag i Oslo är mer sällsynt och en sådan köldextrem väntas inträffa omkring vart 200:e år, enligt analysen.
Utan klimatförändringen, som drivs på av människans utsläpp av växthusgaser, hade båda händelserna inträffat oftare, enligt studien. De hade också varit omkring 4 grader kallare, enligt forskarna som drar slutsatsen genom att kombinera väderobservationer med klimatmodeller.
Studien ska inte tolkas som goda nyheter, enligt Sjoukje Philip, forskare vid Nederländernas meteorologiska institut KNMI:
— Längre norr om Norge, Sverige och Finland driver den globala uppvärmningen stora årliga förluster av havsis i Arktis som accelererar uppvärmningen i regionen.
Analyserna från WWA görs snabbt och resultaten har inte granskats av andra forskare enligt systemet "peer review". Men metoderna som används är vetenskapligt erkända.
