Hushållen kan hoppas på både lägre räntor och skattesänkningar framöver. Vi börjar se en ljusning, det finns ändå vårkänslor i luften, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Regeringens vårbudget innehåller nya förslag för 16,8 miljarder kronor. Bara en mindre del av den summan går direkt till hushållen. Det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer förlängs till årsskiftet.
Regeringen räknar med lågkonjunktur fortsatt in på nästa år innan det vänder upp. Men finansministern säger ändå att "vi börjar se en ljusning".
Regeringen räknar med att inflationen fortsätter ned, även om oroligheter i omvärlden är en risk. Det innebär lägre räntor.
Dessutom vill regeringen kompensera hushållen för tio år av reallöneökningar som inflationen raderat ut.
— Hushållens köpkraft har försvagats ordentligt, särskilt för dem med låga och medelinkomster, säger Svantesson.
De som arbetar kan hoppas på inkomstskattesänkningar i regeringens kommande budgetar. Svantesson utesluter inte att även bidrag och ersättningar till vissa grupper kan behöva höjas. Men hon påpekar att många stöd skrivits upp automatiskt på grund av inflationen.
— Grundbilden är att löntagarna har drabbats hårdast och där behöver vi göra mer, säger Svantesson.
"Återställaren" för hushållen kommer, enligt Svantesson, att ta flera år att genomföra.
Svantesson vill inte gå in på vilka förslag som kan komma i höstens budget för 2025. Hon ger dock exempel på vad regeringen valt att göra inför 2024; sänkt skatt på arbete, på pensioner och på drivmedel.
Att sänka skatten på sparande på så kallade ISK-konton är också något Svantesson vill göra. Ytterligare skatteförslag ska om någon vecka skickas ut på remiss för synpunkter.
Vad som kommer i höst ska först förhandlas mellan de fyra Tidöpartierna.
Ska hushållen vara försiktiga och hålla i plånboken ett tag till?
— Jag ska inte ge hushållen råd men det man ska veta är att vi börjar se en ljusning, det finns ändå vårkänslor i luften, säger Svantesson.
Men statens pengar ska inte bara räcka till att kompensera hushållen framöver. Regeringen ser stora behov av satsningar på till exempel rättsväsendet, försvaret, infrastruktur och välfärd.
I vårbudget får regionerna sex miljarder kronor i tillfälligt stöd, utöver de extra miljarder de fick för 2024 i budgeten i höstas. Syftet är att minska behovet av att säga upp vårdpersonal på grund av årets stora kostnadsökningar.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har dock beräknat att regionerna går med 24 miljarder i underskott i år.
Extra statsbidrag till vård: 6 miljarder (mdr)
Ökade kostnader för läkemedelsförmåner: 1,5 mdr
Bistånd (omfördelade anslag): 1,472 mdr
Fler fängelseplatser: 1,38 mdr
Reparation av E6 vid Stenungsund: 1 mdr
Flygplatsers säkerhets- och bagagehantering (GAS): 1,035 mdr
Förlängt tillägg i bostadsbidraget: 0,65 mdr
Extra kunskapsbidrag för skolor: 0,5 mdr
Stärkt civilt försvar: 0,385 mdr
Fler platser på Sis-hem: 0,3 mdr
Åtgärder för att slå mot kriminellas ekonomi: 0,26 mdr
Tillskott till försvaret: 0,3 mdr
Tillskott till Swedfund för investeringar i Ukraina: 0,3 mdr
Flera platser på regionalt yrkesvux: 0,167 mdr
Folkbokföring av ukrainska flyktingar: 0,138 mdr
Sommarjobb i kommunerna: 0,13 mdr
Klimatklivet (till exempel laddstolpar): 0,1 mdr
Domstolarna: 0,1 mdr
Skötsel av värdefull natur: 0,03 mdr
Attrahera internationell kompetens: 0,025 mdr
Svenskkurs för ukrainska flyktingar: 0,02 mdr
Övrigt: 1 mdr
Summa: 16,8 mdr
