Kriminalvårdens larm: Vill ändra fem lagar – här är kraven

”Mot bakgrund av det allvarliga hot som kriminella nätverk och annan organiserad brottslighet utgör mot Kriminalvårdens verksamhet och samhället i övrigt bedöms emellertid nuvarande kontrollmöjligheter som otillräckliga.”

Så skriver Kriminalvården i en hemställan till regeringen, beslutad av generaldirektör Martin Holmgren. 

Bakgrunden till begäran är en prognos att antalet anställda i svenska fängelser och häkten ska öka med 200 procent på tio år – från 10 000 till 30 000 medarbetare.

Men en så omfattande rekrytering är inte helt riskfri. Bara 2023 upptäcktes 144 misstänkta fall där kriminalvårdare riskerat att bli "möjliggörare åt kriminella", enligt Expressen.

LÄS MER: Här är produkterna som tillverkas i svenska fängelser

Kriminalvården kan inte kontrollera anställda i register

Nu väljer Kriminalvården att slå larm, och kräver utökade möjligheter att kontrollera sina anställda under och inför anställning. 

I nuläget får de exempelvis inte kontrollera om en befintlig anställd, eller en person som besöker anstalten för att utföra ett jobb (hantverkare, lärare, tolk med flera), förekommer i belastningsregistret. 

Kriminalvården bedömer därmed det finns en risk att personer med koppling till organiserad brottslighet söker anställning vid specifika verksamheter i syfte att få tag på information. 

LÄS MER: Sju personer gripna för gruppvåldtäkt

Det vill Kriminalvården ändra

Enligt Expressen föreslår Kriminalvården ändringar i tre förordningar och två lagar i sin begäran till justitiedepartementet och justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Det gäller: förordningen om misstankeregister, förordningen om belastningsregister, förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder, fängelselagen och häkteslagen.

MISSA INTE:

Raggning, träning och våld – här är de mest utlånade böckerna på Kumla

Vill utvisa gängkriminella – utan att de dömts