Lördag 15 Mars 2025
I Sverige lovar partierna att rädda det vita snuset, hålla Bryssel borta från svenskt skogsbruk eller att förbjuda korta flygresor. Men det här blir de riktigt heta frågorna för det nya EU-parlamentet.
.
— Där har man tagit stora steg framåt, men där finns mycket kvar, säger Göran von Sydow, chef för Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier.
Till exempel har den avgående EU-kommissionen föreslagit ett nytt delmål – att utsläppen ska minska med 90 procent till 2040. Det kommer att innebära nya krav på medlemsstaterna.
I parlamentets största partigrupp, EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, oroar man sig för hur företag och hushåll kan drabbas ekonomiskt av klimatpolitiken. Och bland högernationalistiska finns ett tydligt motstånd mot EU:s klimatpolitik. Även mellan partier i Sverige finns en tydlig konflikt.
.
Mycket tyder på att migrationen fortsätter att vara högt på agendan, trots att EU nyligen, efter mycket möda, lyckades klubba igenom en ny asyllagstiftning.
— Där finns vissa luckor och ifrågasättanden av den, säger von Sydow.
Han pekar på att migrationsfrågan står högt på dagordningen i många medlemsstater och att man nu pratar mycket om hur man kan förlägga asylmottagandet utanför EU. Det diskuteras även hur EU ska sluta avtal med länder utanför unionen för att de ska stoppa illegal migration till EU.
Även här finns en tydlig konflikt bland svenska partier. På vänstersidan betonas mer vikten av att värna asylrätten och skapa säkra vägar in i EU.
.
Ekonomin
Från flera håll har det också flaggats för att EU måste stärka sin konkurrenskraft jämfört med USA och Kina. Men hur ska det ske? Vad ska EU investera i? Varifrån ska pengarna tas? En ny långtidsbudget för EU ska antas, som framförallt EU-ländernas regeringar styr över, men även de årliga budgetarna ska beslutas.
— Det handlar också om hur EU ska skydda sina intressen i en värld som präglas av väldigt mycket konkurrens, säger von Sydow.
.
Ukraina
Stödet till Ukraina väntas också vara en fortsatt stor fråga i EU. Samtliga svenska riksdagspartier anser dock att det måste fortsätta. Däremot finns skillnader, till exempel om hur stödet ska betalas.
Kriget har startat en debatt om hur EU-länderna kan stärka sina försvar. Den handlar främst om att samarbeta kring upphandling av krigsmateriel och att stötta försvarsindustrin. Här har dock inte parlamentet någon framträdande roll.
.
Det okända
Dessutom kommer EU att få hantera oförutsedda kriser.
— Tänk tillbaka fem år. Då kunde vi inte föreställa oss att det skulle bli Ukrainakrig och pandemi, säger von Sydow.
M: Komplettera nytt utsläppsminsknings mål på 90 procent till 2040 med tillväxtmål. Vill öppna upp EU-fonder för investeringar i kärnkraft
KD: Vill se en konsekvensanalys innan 2040-målet skrivs in i EU-lag. Vill ansluta kandidatländer till handeln med utsläppsrätter
L: Vill ha nytt delmål på 95 procent till 2040, enligt toppkandidaten Karin Karlsbro. EU ska kunna stoppa nedläggning av kärnkraftverk.
SD: Nej, till ett nytt delmål 2040. Ser risk för att "drakoniska" klimatåtgärder avindustrialiserar Europa. Reformera EU:s klimatpakt. Ta fram strategi för mer kärnkraft.
C: Vill ha delmål på 95 procent till 2040. Vill att EU-stöd ska kunna frysas till medlemsstater som inte klarar klimatmålen.
S: Skärp EU:s klimatmål till 95 procent minskade utsläpp 2040. Snabba på energiomställningen och öka trycket på medlemsländer för att de ska öka sin förnybara energiproduktion.
MP: Skärp de föreslagna utsläppsminskningsmålet 2040. Mer kol ska tas upp i skog och mark än vad som släpps ut. Skärp EU:s utsläppshandel. Slopa alla subventioner av fossil energi, storsatsa på sol- och vindkraft
V: Vill se stora gröna investeringar i EU, i järnväg, bostäder och energiproduktion, bland annat med reformerade statsstödsregler. Utsläppsminskningsmål på över 90 procent till 2040.
Källor: Partiernas valmanifest och toppkandidater
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
