Extremhettan har dragit in över Sverige och de närmaste veckorna väntas värmebölja i stora delar av landet - något som kan vara en direkt hälsofara för äldre och andra i riskgrupp.
I Sverige är vi inte så vana vid höga temperaturer vilket betyder att vi lättare kan få negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än länder i Sydeuropa.
I en rapport från Folkhälsomyndigheten informeras om hälsorisker till följd av värmen, speciellt för folk i riskgrupp. Men vilka är i riskgrupp? Och vad innebär riskerna?
Enligt Folkhälsomyndighetens rapport finns det livshotande risker med hög värme. När det är varmt vidgas de ytliga blodkärlen och svettningen ökar. Då behöver man kompensera vätskebalansen med att dricka vatten. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vatten finns det risk till blodpropp eftersom blodet blir mer koncentrerat och tjockt och hjärtat behöver pumpa mer.
Om hjärtat inte orkar med det kan man få hjärtsvikt. Därför är det extra viktigt att regelbundet fylla på med vatten under dagen.
Även värmeslag är vanligt förekommande i höga temperaturer och det kan faktiskt vara livshotande. Här ska man vara uppmärksam på symtom som huvudvärk och illamående om kan vara tecken på värmeslag.
Under värmeslag uppgår kroppstemperaturen över 40 grader celsius, och viktigt att lägga på minnet är att febernedsättande inte ska tas för det kan förvärra situationen.
För de som är i riskgrupp är det bra att vara extra upplyst om riskerna med värme. Folkhälsomyndigheten listar riskgrupperna i sin rapport.
Äldre: För äldre personer minskar kroppens naturliga reglering av temperatur och man får dessutom svårare att känna törst.
Kroniskt sjuka: Här räknas personer in med hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom i riskgruppen.
Personer med funktionsnedsättning: För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp såsom att fylla på med extra dryck, byta till svalare kläder och förflytta sig till svalare platser.
Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler.
Små barn: Kan vara särskilt känsliga när det blir varmt och de har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas.
Gravida: Här finns det en viss risk att föda för tidigt.
Personer som tar viss medicin: Mediciner kan påverka kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme
och vätskebalans. Exempel på sådana mediciner är vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.
Nyheter24 har tidigare skrivit om vad man själv kan göra för att minimera hälsoriskerna och de riktar sig även till de personer som inte är i riskgrupp.
Men för de som medicinerar och skulle kunna falla in i någon av riskgrupperna är det av vikt att ha koll på hur läkemedlet ska förvaras. Viss medicin är nämligen temperaturkänslig, så Folkhälsomyndigheten uppmanar att läsa på bipacksedeln för att se hur medicinen ska förvaras.
Om medicinerna är vätskedrivande kan doseringen också behöva justeras men här är det bra att kontakta sjukvården för specifika råd.
