Lördag 15 Mars 2025
Fler misstänkta ska identifieras genom att fler dna-prov, fingeravtryck och ansiktsbilder tas. Polisen föreslås också få större tillgång till register för att jämföra biometrisk data.
— Vi flyttar fram positionerna rejält på det här området, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att tröskeln sänks för när polisen får ta upp biometrisk data från personer som är skäligen misstänkta för brott.
I dag krävs att straffet för brottet väntas bli fängelse. Förslaget innebär att det ska räcka med att fängelse finns i straffskalan.
Det kan till exempel innebära att polisen får ta salivprov på en misstänkt som väntas bara få böter, varnar Advokatsamfundet.
Nytt i förslaget är också att röstprov och handstilsprov ska få tas från personer som är skäligen misstänkta. Röstprov kan vara viktigt för polisen att ha för att kunna identifiera personer som pratar när polisen lyssnar av telefoner eller rum.
Dessutom ska polisen få använda automatiserad ansikts- och fingeravtrycksjämförelse i Migrationsverkets register över utlänningar. Det ger polisen ett betydligt större underlag att göra jämförelser i för att identifiera en misstänkt, än bara polisens egna register.
Enligt Strömmer blir det ett kraftfull, men integritetskänsligt, verktyg för polisen.
— När det gäller metoder som är särskilt integritetskänsliga så kompenserar vi för det exempelvis genom att man bara får använda det för allvarlig brottslighet och att det krävs åklagarbeslut, säger han.
Utredningen, som ligger till grund för lagrådsremissen, föreslog också att polisen skulle få göra jämförelser med passregistret. Men regeringen går inte att så långt för närvarande.
Orsaken är att en dom från EU:s domstol i våras skapat osäkerhet om vad som är tillåtet enligt EU-rätten. Strömmer vill också vara säker på att balansen mellan effektiv brottsbekämpning och integritetsskydd blir rätt, om man ska gå fram med ett sådant förslag.
— Det skulle vara långtgående och beröra väldigt många personer, säger Strömmer.
Polisen föreslås även få använda dna-baserad släktforskning för att utreda mord och grova våldtäkter.
Polisen beskriver det själv som ett "exceptionellt" verktyg. Det har provats i pilotprojekt för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping. Men Integritetsskyddsmyndigheten har ansett att lagstödet inte är tillräckligt.
— Det är viktigt att skapa en tydlig reglering, så att den här tekniken kan användas fullt ut, säger Strömmer.
Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.
Biometriska underlag ska få tas av den som är skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan.
Även röstprov och handstilsprov ska få tas.
Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.
Automatiserade jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän ska få göras mot Migrationsverkets register vid viss allvarlig brottslighet.
Det handlar bland annat om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, sabotage, spioneri, brott mot medborgerlig frihet och terrorbrott.
Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Källa: Lagrådsremiss Biometri i brottsbekämpningen
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
